Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka lyda Gud, än sörjer han över elända och syndare;
han sade alltid, att han var sämre än de alla. När de
andra sjöngo psalmer med honom och psalmen var slut,
plägade han i tysthet upprepa dessa bönesuckar, men
han ville ej meddela dem åt någon.»
Frågan om Ansgars »pigmenta» är svårlöst. En »hans
förtrolige vän», sannolikt Rimbert själv, skrev ned dem
efter mästarens diktamen och »lät efter hans död vem som
ville läsa dem». Det är allt vad man vet.
En gång trodde man sig vara Ansgars »pigmenta» på
spåren. En samlare i Hannover hade i sin ägo en
Lübecksinkunabel från 1400-talet.123 Den innehöll korta böner till
hela psaltaren jämte ett mycket fritt utdrag ur
Ansgars-krönikan. J. M. Lappenberg publicerade 1847 inkunabelns
text. Han rubricerade den Sancti Anskarii Pigmenta.
Beteckningen föreföll honom dock redan från början
osäker. Denna tvekan stegrades, då han i Alkuins skrifter
träffade på delvis samma böner.124 Hade Ansgar lånat från
Alkuin eller hade de öst ur samma källa? Frågan lämnades
öppen. Några år senare kom en ny sensation. Från
stats-biblioteket i Prag ryktades om en handskrift med i
huvudsak samma innehåll som inkunabeln från Lübeck.125
Den belgiske forskaren E. de Moreau har goda skäl
för sin mening, att dessa psaltarböner icke ha något
samband med Ansgars Pigmenta. Seden att till
psalmerna foga kortare böner är mycket gammal. Den går
tillbaka till medeltidens begynnelse, den anknyter möjligen
redan till Augustinus’ psaltarpredikningar. På biblioteken
i Rom, Zürich, S:t Gallen m. fl. finnas »pigmenta», som
äro mer eller mindre identiska med dem av Lappenberg
publicerade. Rimberts karakteristik av innehållet i
mästarens böner slår icke in på dessa, säger de Moreau.
Han kunde ha tillagt: de äro icke som Ansgars »hämtade
9 — 30195. H. Wijkmark: Svensk Kyrkohistoria. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
