Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
147. Kråkorna, de yttersta skären utanför Klöfverön vid Marstrand, äro
tvenne små låga klippor, emellan och öster om hvilka ligga flere grund.
148. Lekskärs båk, nära 1 min. S om Klöfverön vid Marstrand, står vid
skärens södra ända, är 45 f. hög och målad med omvexlande hvita och röda fält.
149. Dörjeskären, emellan Klöfverö och Rörö, äro tre temligen höga
klippor, hvilka synas något till sjös; de äro omgifne af flere grund på N- och S-sidan.
150. Räfven är ett ljust skär, som igenkännes genom en på dess norra sida
liggande större sten. Ett 6 f. grund ligger 1 kbl. i NO från skäret.
151. Pölsorna, de yttersta skären utanför Rörö, äro tvenne höga, mörka
klippor, hvilka synas något till sjös. Den yttersta, eller Stora Pölsan, är djup på
W- och N-sidan; emellan klipporna och S om dem ligga flere grund.
152. Rörö och Hyppeln äro höga och ljusa samt synas några mil till sjös;
den sednare är serdeles kännbar genom en liten bergknall på högsta delen af ön.
Lotsar bo på södra delen af Rörö.
153. Torrboskär är utmärkt med ett på 23 f. hög grund uppföråt 44 f.
högt, rödfärgadt stångmärke, med en på toppen anbragt och åt begge sidor
utgående, svartmålad arm, med hvita taflor på ändarne. Detta märke synes föga till
sjös. På N- och W-sidan om skäret äfvensom emellan detta och Stora Oset ligga
flere grund, hvarföre det på dessa sidor icke får nalkas inom ¾ min.; på S-sidan kan
det tagas 2 kbll. nära.
154. Hisingens telegraf är uppförd på ett högt berg vid W-sidan af ön
Hisingen och synes ifrån vissa håll temligen väl till sjös.
155. Kalfvens stångmärke, vid den inre segelleden från Göteborg genom
Kalfsund, är föga synligt till sjös. Det är uppfördt på ett 104 f. högt berg, är 50
f. högt, rödfärgadt och har inklädda stöttor samt ett kors på toppen. Detta märke
är afsedt till ledning för inomskärssegling.
156. Öckerö och Hönö äro bergiga och jemnhöga, utan några kännbara
bergtoppar. Lotsar bo på södra delen af Hönö.
157. Kusten emellan Marstrand och Winga har inga längre till sjös belägna
grund, hvarföre de yttre skären vid denna kustdel kunna nalkas på 2 min. afstånd.
158. Winga, utanför inloppet till Göteborg, utmärkes med en på 69 f. hög
grund uppförd 82 f. hög, rödmålad båk, i form af en fyrsidig pyramid, som på
toppen har en spira, hvarå ett klot är anbragt. På ön står dessutom 100 f. i S
34° W från båken ett fyrtorn, som är uppfördt på 60 f. hög grund, är af sten, rundt
och hvitrappadt samt 30 f. högt från grunden till fyrapparaten; denna fyr är
försedd med en linsapparat, af tredje ordningen, som gifver fast sken, hvilket i klart
väder från ett fartygs däck bör synas på 14 min. afstånd. På 400 f. afstånd i N
40° O från nämnda fyr står på 60 f. hög grund ett annat 30 f. högt, rundt, orappadt
fyrtorn, som är försedt med en linsapparat af fjerde ordningen, hvilken under 2 min.
13 sek. visar ett fast sken, förmörkas derpå under 30 sek., gifver derefter en
starkare blänk under 7 sek., förmörkas åter under 30 sek., hvarefter det fasta skenet
åter vidtager. Dessa tvenne fyrar äro öfverens i N 40° O och S 40° W; och som
båken står nästan på linien emellan fyrarne, skymmes den norra fyren af båken, då
man står i S 45° W från densamma. Winga båk synes om dagen en mil längre till
sjös än fyrtornen. Den på Winga i WNW från båken stående signalapparaten för
fyrfartygen i Kattegatt är beskrifven i m. 12. På skäret finnas i närheten af östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
