Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
392. Liimfjorden är tillgänglig för 10 f. djupgående fartyg; på baren är
djupet 10½ till 11 f. på en bredd af öfver 2000 f. Landgrundet utskjuter från
norra stranden vid fjordens mynning v. p. 1,3 min. och kallas Normands hage samt
är torrt vid lågt vatten. Båkarne och yttersta tunnan (m. 336). Vid angöring har
man ledning af den svart- och rödrutiga tunnan i SO från Hals kyrka (m. 335); norr
ifrån kommande söker man yttersta, svarta tunnan med att hålla sig i 4 f:rs vatten,
till dess fjorden öppnar sig och båkarne komma i sigte; söder ifrån har man något
mindre vatten, men finner tunnan med att hålla Hals kyrka i NNW. Innersta
tunnan, som är svartmålad, ligger på 19 f. djup 5 kbll. innanför yttersta tunnan och
i linie emellan denna och båkarne. Vid insegling bringas Korsholmens båkar
öfverens, hvilket leder till yttersta tunnan, der lots möter, om sådan blifvit påkallad.
Yttersta tunnan, som kan tagas på begge sidor, ligger för hufvudloppet, Haadybet,
och innanför densamma påträffas Liimfjordens bar, hvilken, i märket af båkarne
öfverens, har 10½ f. djup, hvaremot man icke får mindre än 11 f. om man håller
Korsholmens yttersta båk midt emellan den andra båken och Mortens hus på Egense
pynt, samt är på det grundaste då Strandegaard är öfverens med svaget på Jutska
åsen. Endast mindre fartyg kunna kryssa in öfver baren och märkena för 10 f.
djup äro då, för sydsidan: yttersta båken öfverens, med Egense nordligaste batteri,
och för nordsidan: innersta båken öfverens med Mortens hus. Innanför innersta
tunnan är fjordens djup 4 till 7 f:r och grundens kanter äro utmärkte med stänger
med qvastar, som utvisa inseglingen till Hals. Man kan ankra hvar som helst,
emedan hållbotten är god och fjorden ingenstädes smalare än 1000 f. Vid Hals väljes
ankarplatsen något wester om skeppsbron, för att vara fri den temligen krabba sjö,
som SO vind sätter in i fjorden, då strömmen löper ut; likväl bör man icke ankra
för nära norra landet, der botten är stenig; (fört. 38, 39, pl. 9).
Ebb och flod äro temligen regelmässiga i Liimfjorden; under godt väder stiger
och faller vattnet 1 fot, vid springtid v. p. 2¾ f. och hamntid är XX T. 50 M.
Strömmen löper vanligen in med 1 min. fart, men alltid hårdare ut och kan, med
sydlig storm och hård ström till sjös, stundom löpa ut med 4 min. fart; vattnet
kan då falla ända till 3 f. under dagligt vatten, hvaremot det stiger betydligt med
storm af NW. Tunnorna intagas d. 11 November och utläggas vid första öppet
vatten på våren; under mellantiden tjena båkarne till ledning. Då vind och ström
hindra lotsarne att möta fartyg vid yttre tunnan, hissas på flaggstången vid Hals
skans följande signaler:
Dansk flagg: betyder att ett 10½ f. djupgående fartyg kan utan fara löpa in;
Blå flagg: att ett 9½ f. djupgående fartyg kan löpa in:
Blå flagg öfver Dansk flagg: att det är farligt att löpa in, äfven med mindre
djupgående. När fartyg, under dessa omständigheter vilja ankra på redden, sker
detta bäst på 3½ f:rs vatten i SSO från Hals kyrka eller yttertunnan.
393. Till Aalborg flyta fartyg, som kunna passera Liimfjordens bar.
394. De vidsträckta landgrunden vid och emellan Liim- och Mariagerfjordarne
undvikas bäst med ledning af lodet. Muldbjergs grund (m. 336), hvars grundaste
del ligger med märke af yttersta båken på Korsholm öfverens med Knarhöis högsta
topp, går man fritt öster om: med den yttersta båken väl fri wester om Knarhöi.
395. Mariagerfjord har på baren 9½ f. vatten. Vid insegling sökes den
svarta tunnan (m. 338) med att hålla båkarne öfverens i N 81° W; loppet är på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
