Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hamnhufvudet, upp emot möljen. Man söker att, om möjligt, föra ett råsegel och bergar icke
detta för tidigt, på det strömmen icke vid hamnhufvudet skall få makt öfver fartyget,
då detta icke mera har nödig fart och föra det ned i lä, på det från fästningens
glacis utskjutande grundet Ryggen, som på 15 f. vatten utmärkes med en stång med
qvast; när halfva fartyget är bakom hamnhufvudet bergar man seglet så qvickt som
möjligt och lofvar upp WSW-vart in i hamnen, stoppande farten. Märket, som leder
in i hamnen, fritt för grundet vid fästningens glacis, är att hålla den söder om
staden belägna qvarnen, hvilken vid inseglingen visar sig högst och längst om styrbord,
öfver takåsen af det stora tullpackhuset vid hamnen. En varpboj ligger SO-vart ut
ifrån hamnhufvudet.
I Helsingör finnes en upphalningsbädd för fartyg af intill 1000 tons
drägtighet och staden är i öfrigt försedd med alla för sjöfarten behöflige förnödenheter.
Jernväg förenar staden med Köpenhamn.
Lotsar från Helsingör föra fartyg såväl ut till Kullen och Dragör, som till alla
svenska och danska hamnar vid Sundet. Flagg hissad i sjau är antagen såsom
signal efter färjebåt och flagg under fockrånocken såsom signal efter bogserfartyg, som
i allmänhet finnes i hamnen.
Från en vid inloppet till hamnen stående flaggstång signaleras hvarje dag
ögonblicket för Greenwichs medeltids middag genom fällandet af en upphissad kula.
Fartygs befälhafvare, som önska förbindelse med land, skola först anmäla sig
hos karantänsposten vid inloppet till hamnen; hvarje annat sätt är strängt förbudet
och bestraffas, men färjekarlar och lotsar äro berättigade att emottaga personer och
varor från förbigående fartyg. Observationskarantän hålles på redden, men fartyg,
som från pestsmittade orter äro bestämda till danska hamnar och, på grund af
sjukdom ombord eller lastens beskaffenhet, skola underkastas lossningskarantän, hänvisas
till Känsö, vid Göteborg.
416. Ankarsättningar på Helsingörs redd. Vid val af ankarsättning
på den vidsträckta redden i Öresund böra flere förhållanden tagas i betraktande,
såsom årstiden, vind och väder, om afsigten endast är att ligga qvar i afvaktan på
god lägenhet eller för längre tid, men framförallt huru många fartyg, som förut
finnas på redden, emedan ombordläggning onekligen är den största faran och den, som
härstädes oftast inträffar. Såsom allmän regel gäller, att ju sydligare man söker
ankarsättning desto lättare kommer man, till följd af svagare ström och färre fartyg,
till slags och är mindre utsatt för ombordläggningar.
Med undantag af sträckan emellan Helsingör och Skandseöre finnes god
ankarsättning i hela westra delen af Öresund, söder om Skandseöre till Humlebæk, samt
på Disken. På denna sträckning är bästa ankarsättningen för djupgående fartyg
med Nederbacken, det första höga landet på svenska sidan, öster om Kullen, intill
Kronborgs pynt, der man får 9 till 10 f:rs vatten, med ypperlig hållbotten, eller ock,
efter djupgåendet, närmare land på den jemnt uppgående landgrundningen. På
Disken är bästa ankarsättningen med Högkullen fri öster om Kronborgs pynt, med
så fast hållbotten, att det stundom är svårt att få hem ankaret; den uppgående
grunden gör dock sjön orolig härstädes. Bankens grundaste del, som vid dagligt
vatten har 24 f. vatten, bör undvikas af djupgående fartyg. Kullens pynt öppen för
Kronborgs pynt eller Kronborgs spiror öfverens leder fritt öster om och Kulla
Gunnarstorp öfver Kronborgs pynt fritt wester om det grundaste; Borups träd, fyra ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
