Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men åtskilliga stannade dock kvar och förvärfvade en ansedd och aktad
ställning, naturaliserades och bildade familj. En sådan var mäster Påfvel Schütz,
som biträdde konung Gustaf vid hans arbeten 1544 på Stockholms och Uppsala
slott och dog efter 1570. — Jacob Richter från Freiburg förekommer som snickare
och byggmästare vid Stockholm och (efter 1553) Kalmar från 1540-talet till sin
död 1571. Mäster Jörgen Rebher från Nürnberg anställdes 1553 vid Stockholms
slott och dog i tjänsten 1565. Willam Boy kan följas från 1558 till sin död, som
inträffade 1592, och hans släkt fortlefver ännu på kvinnosidan i släkten von Horn.
— Af de tre bröderna Pahr återvände visserligen den äldste, Johann Baptista,
till Mecklenburg 1578, men de båda yngre, Domenicus och Franciscus, stannade
kvar och slutade sina dagar i Sverige, den förre i Kalmar 1602 eller 1603, den
senare i Uppsala redan 1580. Detsamma var förhållandet med byggmästarne Arendt
de Roy i Vadstena, Hans Fleming där och i Kalmar, Henrik ver Huwen i
Stockholm. Bland stenhuggare är detsamma fallet med Peter de la Roche, hvars
afkomlingar ännu ett halft århundrade senare finnas i Stockholm, jämte målaren
Baptista van Uther och Arendt Lambrecht, den senare en afkomling af den
berömde Rogier van der Weyden och själf stamfader för en svensk släkt.
Af de äldre byggmästarne från den tidigare vasatiden synas inga under
1600-talet hafva utöfvat någon synnerligen ingripande verksamhet. ver Huwen
kvarstod som byggmästare vid Stockholms slott, Hans Fleming leder afslutningsarbetena
i Vadstena men är för öfrigt fästningsingeniör. Det senare torde uteslutande hafva
varit fallet med Giovanni Battista Brezzilesi. Nya krafter inkallas därför tid efter
annan från utlandet, särskildt från Holland och Belgien. Så inkommo redan i slutet
af 1500- och början af 1600-talet de fyra bröderna de Besche från Lüttich,
Wilhelm (1596), Gillis (1603?), Hubert och Gerard 1608. Alla voro verksamma
såsom ingeniörer och teknici, de tre sista äfven såsom arkitekter, Gillis var
byggmästare på Nyköpings slott och har måhända uppgjort planen till Vibyholms slott,
under det att Hubert verkade som slottsbyggmästare i Stockholm, hvarest han
äfven 1613—18 uppförde tyska kyrkans torn; Gerard byggde de två
tornspetsarna på domkyrkan i Uppsala, hvilka brunnit 1572 och åter gingo förlorade
genom den stora eldsvådan 1702. Från Brabant härstammade Gillius
Achtschilling, inkallad af konung Gustaf Adolf, verksam härstädes såsom byggmästare
1616—24. Hans son upphöjdes till svensk adelsman. Den holländske murmästaren
Florenz Claesson Becker jämte sonen Herman och biträden arbetar 1622—25 på
Vibyholm och efterträddes af Lieve Goothals, hvilken ännu 1630 var verksam
där. På Stockholms slott arbetar under en följd af år holländaren Casper van
Panten († 1630), där han efterföljes af Joest Henne, Henrik Wilhelm, Henrik
Blume, Hans Ferster m. fl., samtliga förmodligen tyskar. Från Strassburg kommer
samtidigt byggmästaren Hans Jacob Kristler, som leder byggandet af Tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
