Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försågos med ett framspringande listverk, murarna åt gårdsidan däremot sänktes, och
det nya vattentak, som nu byggdes, erhöll blott ett enda fall, inåt gården. Det
var den italiensk-franska palatsstilen, som här utöfvade sitt inflytande, ehuru
förändringen sannolikt också framkallades af ekonomiska skäl. I stället för den forna
skyttegången, »öfversta slottsvärnen», kommo nu grupper af smårum, som öppnade
sig mot en inåt gårdsidan förlagd korridor. Anordningen blef således alldeles
motsatt den äldre, där gången låg utåt och rummen inåt. Detta förhållande har
emellertid i hufvudsak blifvit återställdt vid den senaste restaurationen, med ledning
af de gamla planritningarna. Härvid har också den ursprungliga takanordningen
blifvit genomförd. Af den inre utstyrseln från Hedvig Eleonoras tid återstår föga,
ehuru bibehållna slottsinventarier, särskildt från 1699, ge oss en noggrann
upplysning om slottets rika bohag, dess möbler, figurtapeter, gyllenläder och
porträttförråd. Nedre hufvudvåningen i den nyssnämnda drottningflygeln kvarstår dock i
tämligen orubbadt skick med sina låga sockelpaneler, sina enkeldörrar, sina
eldstäder och fönsteranordningar, allt likvisst af enklaste slag.
Ännu mera genomgripande voro de förändringar, som ägde rum under
slottets sista glansperiod, konung Gustaf III:s tid. Den nyklassiska smaken, Ludvig
XVI:s stil, förde härvid ordet, och för dess nyktra, ofördragsamma uppfattning har
mycket af den pittoreska oregelbundenheten fått vika. Rättvisan fordrar dock det
erkännandet, att detta gamla till en stor del varit bofälligt och att restaurationskonsten
i modern mening var okänd. Man har ändå säkerligen endast konung Gustaf III:s
romantiska sinnesriktning att tacka för att den berömda tornkammaren blef orörd.
Den inre borggården miste nu sin egendomliga prydnad, karnapet öfver
trappan, ett i »ett hörn utbygdt och förruttnadt kabinett af trä», som slottets gamle
beskrifvare Ljungman kallar det. Fönstren vidgades och försågos med nya stora
glas i stället för de gamla, »som hade helt små rutor af runda och mångkantiga
fasoner». I det gamla Kyrktornet inrättades Gustaf III:s teater, en för sin tid och sin
stil högst karakteristisk, fyndigt anlagd interiör. Tornmuren genombröts mot väster
och för erhållande af utrymme för scen, klädloger och verkstäder påbyggdes den här
belägna Drottningflygeln till fem våningars höjd. Å yttre borggården reste sig på
den gamla skansmurens plats den nya Kavaljersflygeln, en tung och ofördelad
tegelmassa med fyra räckor af små, nätt och ändamålsenligt inredda rum till ett antal af
tjuguåtta. I hufvudbyggnadens inre utbyttes de gamla enkeldörrarna mot
»deux-battants», nya bröstpaneler uppsattes, golfven omlades, rumindelningen ändrades.
Viktigast ur konstnärlig synpunkt var dock inredningen af nya rum i tidens
stil. Praktstycket är här den runda salongen i Teatertornet, dekorerad i hvitt
och guld, med helfigurporträtt i rikt skulpterade originalramar af konung Gustaf
III:s samtida regenter. Men äfven drottningens våning, särskildt sängkammaren,
prinsessvåningen och åtskilliga smärre rum här och hvar i slottet utgöra intressanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
