- Project Runeberg -  Svensk byggnadskonst 1530-1760 /
72

(1904) [MARC] Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bild 50. Järngaller ofvan en port. Västerlånggatan, Stockholm.
Bild 50. Järngaller ofvan en port. Västerlånggatan, Stockholm.


Privatbyggnader i Stockholm.

Stockholms arkitektoniska karaktär har under århundradenas lopp undergått
högst betydliga förändringar. Ehuru staden räknar sin tillvaro från midten af
1200-talet och således är ungefär jämnårig med flera andra östersjöstäder, såsom
Lybeck, Rostock, Riga, Reval m. fl., har den dock en vida modernare hållning
än dessa. Lämningarna af äldre tiders byggnadsskick äro ytterst sparsamma. Af
privatbyggnader från medeltiden torde knappast någon återstå i igenkännligt skick,
och ej heller från 1500-talet hafva vi i behåll några byggnader, som bevarat sin
ursprungliga karaktär. Det s. k. »Kronobageriet» i hörnet af Sibylle- och
Riddargatorna är en tung, konstlös magasinsbyggnad, som bär årtalet 1580 jämte det
kungliga vasavapnet och en vacker väderflöjel (bild 51). På några hus kan man
ännu se inskrifts- eller relieftaflor, som härstamma från detta århundrade; en liten
portal med balusterpelare (bild 52) är sannolikt också från denna tid. Dessa få
kvarlefvor kunna dock på intet vis gifva oss en föreställning om stadens utseende
under vasatiden.

Byggnadsverksamheten har under vissa perioder varit synnerligen liflig, och
det trånga utrymmet på den egentliga stadsholmen gjorde, att hvarje nybyggnad
under de senare tre århundradena i regeln föregåtts af en äldre byggnads
tillintetgörande. Vördnaden för det gamla har på detta område aldrig varit stor. Den
ifrige byggherren konung Johan III kunde i ett bref (1 januari 1581) förmana
Stockholms borgerskap »att the thär till ähre förthäncktte, att all Träbygning må
där blifwa vnderrifwin, och Steenhus i Staden igen oprättade».

»Gärna haden som iagh har sport
Stocholm till Rom och Fenedig giort»

berättar om honom 1629 Johan Messenius i sin bok »En lustigh och trowärdig
Chrönika om Stocholm».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free