Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen i form af bågfriser under taklisten samt i gaflarna af blindnischer,
nedsänkta cirklar eller sköldformer.
Man följer vid valet af byggnadsplats och dess anordning ännu äldre tiders
sed. Den bekanta medeltidsboken »Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga»
anbefaller, att borgar skola byggas »a hardhum baerghum ok haella klintum, i forsum
aella flotmosum, a utnaesium widh haf aella sioastrand, thaer aengin ma undi
grundwal grava ok thaer aengin ma thy husi watn mena». På slättlandet anläggas också
gårdarna fortfarande i närheten af kärr och åar, hvilkas lopp regleras så, att
byggnaden kommer att ligga på en af vatten omfluten holme. Däraf de många namnen
med ändelsen -holm. Af de femtio skånska gårdar, som aftecknades och beskrefvos
af Burman omkring 1680 och utgåfvos af Fischer år 1756 i hans arbete »Prospekter
af åtskilliga märkvärdiga byggnader, säterier och herregårdar uti Skåne», äro ej
mindre än trettio anlagda på holmar. Någon högstammig skog torde man knappast
hafva tålt i borgens omedelbara närhet, då en sådan lätt kunde lämna skydd åt
en annalkande fiende. Borgen höjde sig därför stum och allvarlig i en flack och
kal omgifning, en påfallande motsats till de lummiga parker, som nu kransa de forna
slottsgrafvarnas stränder och förläna ett så intagande behag åt de flesta af nutidens
skånska herresäten, där de resa sina tegelröda massor mellan saftigt löfverk och
smidig murgröna.
Man söker att ge hela anläggningen en regelmässig rektangulär gestalt,
närmande sig kvadraten, och det typiska är, att gården på alla fyra sidorna omgifves
af med hvarandra till ett slutet helt sammanbyggda längor. I ett eller ännu hellre
två af de yttre hörnen resa sig starkt framspringande massiva hörntorn, runda,
åttkantiga och fyrkantiga, såsom ett slags bastioner, från hvilka s. k. strykvärn
kunde beredas utefter de tvenne närliggande murräckorna. Jämte eller i stället
för hörntornen förekomma här och hvar midt i murräckorna fyrkantiga utsprång,
afsedda för samma ändamål. Inne å borggården reser sig gärna ett trapptorn
med spiraltrappa, hvilken utgör hufvudkommunikationen mellan de olika
våningarna. Dessa trapptorn äro för de skånska gårdarna synnerligen karakteristiska.
Smalare trappor, antingen raka eller i spiral, äro därjämte stundom anlagda inuti
murarna. Rumindelningen är föga konstrik; den öfversta våningen har
hufvudsakligen varit afsedd för försvaret. I jämnhöjd med dess golf se vi en rad små
gluggar med starkt utåtstupande bröstning, genom hvilka stenar kunde vältas ned
och skott aflossas i nästan lodrät riktning. Med denna räcka alternerar en annan
högre belägen, afsedd för mera långtgående skott.
Det yttre är enkelt. Materialet utgöres af det vackra röda teglet, dock
förekommer för sidobyggnader äfven korsvirke. Uppåt afslutas byggnaden af det
höga vattentaket mellan aftrappade gafvelrösten. Dessa prydas enligt
medeltidsskick med blindnischer af en mer eller mindre rik anordning. Från taket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
