Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 94 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Planen synes emellertid ej hafva omedelbart blifvit satt i verket. I ett bref
den 17 april 1588 har konungen ändrat tankar, och han befaller nu, att kyrkan
skall göras 60 alnar lång och 40 alnar bred med blott fyra pelare, och på dessa
borde tornet hvila. Vid västra gafveln borde byggas ett vapenhus, dock ej
högre än under »fensterrosen». Brefvet är märkligt, därför att det visar, hurusom
renässansens kyrkoideal, centralkyrkan, föresväfvat konungen. I ett senare bref
den 5 juli samma år omtalar han, att han genom Nils Hansson bekommit de
»efterliknelser», d. v. s. ritningar, »som därhos följde» af S:t Jakobs kyrka. De
ha behagat konungen, som underskrifvit »grunden», d. v. s. gillat grundplanen,
och nu manar Nils Hansson att påskynda arbetet. Säkerligen voro dessa
ritningar utförda af flamländaren Willam Boy, byggmästare på Stockholms och Svartsjö
slott. Byggnadsarbetet har nu blifvit satt i gång. År 1590 högg Dionysius de
Wale på Öland 18 fönsterramar af sten till S:t Jakobs kyrka på »Norrmalm», och
under detta och de båda
följande åren uppbär
borgmästaren i Stockholm Olof Gregersson
omkring 4,300 daler till
kyrkobyggnaderna (S:t Klaras och
S:t Jakobs).

Bild 69. Plan af Jakobs kyrka, Stockholm.

Med konungens död (1592)
torde byggnadsarbetet hafva
afstannat. Sannolikt voro vid
denna tidpunkt yttermurarna med
sina 18 fönster samt i det inre
pelarraderna uppförda; däremot
saknades hvalf och inredning, och man får antaga, att den halffärdiga stommen
täcktes med något provisoriskt tak af bräder eller halm. Planen hade ännu en
gång blifvit ändrad. Kyrkan hade fått rektangulär form med två rader pelare,
fem i hvarje, och ett i öster framskjutande högkor af midtskeppets bredd med
tresidigt korslut (bild 69). Af den tillämnade centralbyggnaden återstodo endast
de fyra grofva pelarna, det andra och tredje paret i räckan från koret räknadt,
hvilka skulle uppbära tornet och äfven kommo att göra det och som därför äro
af vida gröfre mått än de andra. Kyrkans längd är 80 alnar, bredden 35 alnar.
Materialet var tegel samt för bärande och dekorativa delar röd ölandssten.

I detta ofullbordade skick stod byggnaden ett halft århundrade. Först år
1634 upptogs arbetet ånyo på initiativ och under tillsyn af Stockholms kraftfulle
öfverståthållare Klas Fleming, och det skred nu raskt framåt. De behöfliga
stenhuggeriarbetena utfördes af den jämväl vid Tidö slott verksamme Heinrich Blume.
Arbetet i sin helhet stod under ledning af slottsbyggmästaren Louys Gilles med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>