Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 105 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planritning öfver kyrkan bär årtalet 1644 jämte namnet Jean de la Vallée,
periodens andre mera betydande arkitekt, hvilken således äfven här på något sätt
medverkat.

Bild 74. Plan af Jäders kyrka, Södermanland.

Z

Den byggnad, hvilken nu med den äldre Tessin såsom byggmästare och
rikskansleren såsom byggherre omgestaltades till en af Sveriges ståtligaste
landskyrkor, var ursprungligen en medeltidskyrka af den vanliga typen, en enkel
rektangel af gråsten och tegel, måhända med en mot norr framspringande sakristia
och ett vapenhus mot söder. Sannolikt hade den ursprungliga takkonstruktionen
redan mot medeltidens slut ersatts af tre kvadratiska hvalf af den vanliga
sengotiska typen, hvilande på uppefter innanväggarna uppdragna flersprångiga pilastrar.
Denna äldre byggnad förlängdes nu mot öster med en ny kvadrat, något
upphöjd öfver det öfriga, och till denna flyttades altaret.[1] Under koret anordnades
familjegrafven. Åt söder utbyggdes ett vapenhus, måhända en utvidgning af ett
förut befintligt; mot norr en
rymlig sakristia och midtemot denna på
södra sidan ännu ett grafkapell. I
väster ombyggdes tornets öfre
partier (bild 74). De nybyggda delarna,
hufvudkoret och det södra
grafkapellet, täcktes med prydliga stjärnhvalf,
hvarvid i slutstenen på det förra
hvalfvet anbragtes
Oxenstierna-vapnet, på det senare Brahe-vapnet,
detta senare med afseende på
Margareta Brahe, änka efter Johan Oxenstierna († 1657). För att ge det inre ett
mera modernt tycke inkläddes — och detta torde vara en tessinsk tanke — de
medeltida hvalfstöden med murverk och förvandlades därigenom till toskanska
pilastrar, som upptill försågos med ett rikt profileradt listverkskapitäl (bild 75). I
det södra koret uppdrogos i hörnen såsom hvalfstöd liknande pilastrar men med
kapitäl af dorisk ordning med bladprydd ekinus under täckplattorna. Å
hufvudkorets östra vägg anordnades två stora rundbågsfönster och öfver dem ett
rundfönster; äfven de öfriga fönstren utvidgades. Innanväggar och hvalf erhöllo en
enkel hvit anstrykning.

Ståtligare och mera originellt ter sig kyrkans yttre. Enligt rikskanslerens
uttalade mening fick detta behålla teglets egen röda färg; mot denna afsätta sig
på ett effektfullt sätt de i huggen sten utförda fönster- och hörninfattningarna, de
prydliga, något tunga portalerna och den rika orneringen. Tornöfverbyggnaden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>