Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 110 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rosenborg. Murytorna å gaflarna uppdelas genom tvärband och fönster, samt
lifvas af nischer och ankarjärn. De tre största gaflarna smyckas hvar och en af
tre statyer framställande Kristus mellan Petrus och Paulus, representerande de
världsliga och de teologiska dygderna. Dessa statyer hade
redan 1618 blifvit af konungen beställda hos David Nyborg.
De utmärka sig genom god stil och hållning och bära vittne
om samma omsorgsfulla detaljbehandling som byggnadens
dekoration i öfrigt.

Bild 79. Konsol, Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.

Ornamentiken är af egendomligt slag. Renässansens
beslagsornament är visserligen förhärskande, men man står
liksom på tröskeln till den senare mer naturalistiska
riktningen: de antika votivtaflorna äro försedda med befjädrade
vingar; spiraler och voluter taga form af kalligrafiska slängar;
bladen blifva tjockare med rader af knoppartade
förhöjningar. Det s. k. broskornamentet (tyska »Knorpelwerk»)
står i begrepp att utvecklas ur renässansornamentiken men
har ännu ej vunnit herraväldet.

Bild 80. Konsoler,
Trefaldighdskyrkan i Kristianstad.

Den inre utstyrseln är samtidig med kyrkan, utförd på
konungens befallning och efter hans smak samt
öfverensstämmer helt och hållet med den yttre arkitekturen.
Altaruppsatsen i två afdelningar af svart och hvit marmor med
bilder af Kristus och de fyra evangelisterna är ett verk af Lorenz Pettersen Sweiss
från Amsterdam, som äfven arbetade för konungens räkning på det s. k.
marmorgalleriet på Fredriksborgs slott samt utförde åtskilliga andra arbeten. Redan 1620
fanns altaret färdigt i Kristianstad, ehuru det först
1630 uppsattes på sin plats. Vid samma tid
fullbordades äfven predikstolen af samma material
och sannolikt af samme mästare som altaret. Den
erhöll, egendomligt nog, på konungens uttryckliga
befallning sin plats i midtskeppet framför altaret,
hvarifrån den först i våra dagar blifvit flyttad.
Öfver densamma hängde i en kedja det fritt
sväfvande predikstolstaket. I såväl altarverk som
predikstol framträder en stil, som närmar sig den
senklassiska riktningen. — Orgelverket, ett
praktfullt exempel på »Kristian IV:s stil», är rikt smyckadt med figurer och ornament i
praktfulla färger och förgyllning. Det beställdes likaledes år 1619 hos
orgelbyggaren Johan Lorenz, som två år förut inkallades från Holstein, och var
färdigt 1630. Snickeriarbetet i dörrar, bänkar och dylikt är väl bibehållet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>