Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilar bilden af den döda drottningen, liggande med sammanknäppta händer och
krona på hufvudet. Materialet är marmor i flera färger, hvit för figuren och vissa
delar af underbyggnaden, svart för gesimser o. dyl. och rosafärgad för kolonnerna.
Härtill kommer en riklig användning af brons, en sammanställning som
synnerligen väl synes hafva behagat konungen; detta framgår också af hans bref. Af
brons äro de sirliga korintiska hörnkolonnerna på underbyggnaden, liksom de
plattor, som bekläda sidorna, och de kransar i drifvet arbete, som upptill omgifva
de stora nischkolonnerna. En vapensköld af brons fyller bågfältet, och slutligen
upptages bakgrunden i nischen af en stor bronsplatta, som innehåller inskriptionen.
Hela anordningen af kapellet i öfrigt är synnerligen tilltalande. Det
pryddes, samtidigt med att monumentet uppsattes, med rika i stuck utförda ornament,
hvilka jämte andra alster af »kalksnidarnes» konst, som finnas bevarade i det
närbelägna Uppsala slott, äro synnerligen karakteristiska för tiden. Ett rikt
dekorativt arkitektoniskt mönster med beslagsornament, kartuscher och heraldiska motiv
betäcker hvalf och väggar, och i nischer äro inställda änglar ersättande
medeltidens »pleureurs».
Johan III:s grafvård i Uppsala domkyrka. Konung Johan dog i Stockholm
den 17 november 1592, men först den 1 februari 1594 blef hans lik med all
konungslig ståt bisatt i Uppsala domkyrka; man hade måst invänta hans sons,
konung Sigismunds, ankomst. Innan denne på sensommaren samma år återvände
till Polen, hade han i Danzig för sin hädangångne fader beställt ett ståtligt
monument. Af ett den 16 februari 1596 i Krakau skrifvet bref synes framgå, att
monumentet redan vid denna tid var färdigt och i ordning att afsändas.
Emellerlertid utbröt striden mellan det nationella och det kungliga partiet, hvilken förde
till Sigismunds afsättning 1599. All förbindelse med Polen afbröts för långa
tider, monumentet råkade i glömska och erhöll en tillfällig plats i tyghuset i
Danzig. — Först 1782 förvärfvades det åter för Sverige genom konung Gustaf
III och öfverfördes till Uppsala, men ej förrän 1817—18 blef det uppställdt på
sin plats i Katarina Jagellonicas grafkapell, på östra sidan och midtemot
drottningens ofvan beskrifna monument.
Strängt taget tillhör konung Johans monument väl icke den svenska
konsthistorien men må dock här omnämnas på grund af sin konstnärliga betydelse.
Det är ett verkligt renässansmonument af synnerligen ståtlig anordning med
präktiga detaljer, ehuru måhända något tungt som helhet betraktadt. Bilden af den
döde hvilar på en altarliknande underbyggnad under en rikt prydd baldakin, som
bäres af fyra korintiska kolonner. Figuren är liksom på italienska
renässansgrafvar fullt naturalistisk; den döde är framställd sofvande och vänder ansiktet
med det långa, välvårdade helskägget mot åskådaren, den högra handen stöder
hufvudet, den vänstra håller spiran; benen äro korslagda. Uttrycket är fullt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
