Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Sverige var ej endast en krigarstat, dess ledande män hade öppen
blick äfven för den fredliga odlingens kraf. Undervisningsväsendet tillgodosågs
på det kraftigaste. Fyra universitet voro verksamma inom den nya nordiska
stormaktens område: Uppsala för det egentliga Sverige, dit Gustaf II Adolf redan
1624 skänkte sina arfvegods; Dorpat, grundadt af samme konung 1632; Åbo
för Finland, upprättadt af drottning Kristinas förmyndarregering 1640, samt
Lund för de förra danska provinserna, grundadt af konung Karl XI:s
förmyndarregering 1666. Härtill kom under följande århundrade och under
visserligen andra förhållanden Greifswald. För den lägre undervisningen sörjdes
genom upprättande af gymnasier och skolor i de mera betydande städerna, och
öfverallt meddelades kostnadsfri undervisning, en vacker tradition som bibehållits
till våra dagar och som tillfört det offentliga lifvet nya, friska krafter.
Förvaltningsväsendet ordnades på ett i många afseenden mönstergillt sätt och har i sina
hufvuddrag bibehållits till våra dagar samt tjänat äfven främmande stater till
förebild. Den svenska kyrkan erhöll genom en räcka kraftiga, till större delen ur
de djupa samhällslagren framgångna biskopar en fast ordning af utbildad
hierarkisk karaktär, fri från tvifvel visserligen men också från fördragsamhet, i alla
händelser manlig och fosterlandsälskande. Handelns och näringarnas intressen
tillgodosågos genom upprättande af kompanier och utdelande af monopol och
privilegier. Att här och flotta voro föremål för lifligt intresse faller af sig själft.
Hären erhöll genom indelningsverket sin för Sverige egendomliga, ännu delvis
fortlefvande organisation; flottan nyskapades.
Hela denna rörelse uppbäres af en stark fosterländsk strömning. Redan för
1500-talets historieskrifvare, en Johannes Magnus och hans efterföljare, bland dem
konung Gustaf Adolf, framstod Sverige som det ärorika, urgamla ideallandet,
hvarifrån de folk utgått, som störtat den antika världen. Gustaf Adolf talar om
»Sveriges rättmätiga försteg och praeeminenz framför alla andra konungariken»;
»dess lagar, dess statuter och seder äro rättvisa och goda». Denna uppfattning,
okritisk men hänförd och entusiastisk, fortlefver i ständig stegring. Man
öfverskattar måhända sin förmåga, men man är icke likgiltig och dådlös. Sveriges historia,
dess språk, dess minnen och fornlämningar äro föremål för ett stigande intresse.
Redan 1630 hade vårt land erhållit två antikvarier å stat, ett antikvitetskollegium
upprättas 1667, hvars samlingar utgöra kärnan till vårt nuvarande historiska
museum. Skalderna sjunga de svenska minnenas lof, och sitt mest fantastiska
uttryck erhåller riktningen i den lärde uppsalaprofessorn Olof Rudbecks Atlantica,
»detta glödande uttryck af en sanslös fosterlandskärlek», i hvilket den lärde
författaren med en stor apparat söker bevisa, att Sverige var forntidssagans berömda
idealland, Platons af Oceanens vågor famnade Atlantis. Af ett mera varaktigt
och obestridt värde var ett annat storverk, som planlades under denna tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
