Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dominerande plats som under en tidigare period. Regenterna af pfalziska huset
äga ej samma mångsidighet i begåfning, samma breda anläggning som sina
företrädare, Vasarne. De äro mera specialister med utpräglade anlag i en viss
riktning, krigarens eller statshushållarens.
Under Karl X Gustafs korta och oroliga regering (1654—60) medhunnos
inga större byggnadsföretag. Han grundlade dock som prins det yngre slottet
Borgholm på Öland samt domkyrkan i Kalmar, och han lät uppgöra en plan för
ombyggnad af Stockholms slott. Från Karl XI:s tid (1660—97) härstamma åtskilliga
kyrkobyggnader i Stockholm, Kalmar, Karlskrona, hvarjämte det största af alla
svenska byggnadsföretag, nybyggnaden af Stockholms slott, sattes i verket under
hans regering. Karl XII (1697—1718) följde, så länge omständigheterna det
medgåfvo, med intresse slottsbyggnadsarbetets fortgång och aflät ännu från Bender
skrifvelser i detta ämne.
Den centrala personligheten är dock den myndiga änkedrottningen Hedvig
Eleonora, »riksänkedrottningen», som hon kallades, Karl X Gustafs gemål. Född
prinsessa af Holstein-Gottorp och dotter till hertig Fredrik III, hade hon från
hemmet medfört håg och intresse för konsten och dess utöfvare, och under en
lång lifstid — hon var född 1636, förmäldes 1654, blef änka 1660 och dog 1715
— hann hon planlägga och genomföra mycket. Någon rikare begåfvad eller
älskvärd personlighet tyckes hon knappast hafva varit, men hon var en praktiskt
duglig, viljefast, ordningsfull, myndig gammal dam. Hennes plats i den svenska
konstodlingens historia är vida mera betydelsefull än den, som intogs af hennes
lysande foreträdarinna, drottning Kristina. Kring Hedvig Eleonora och i hennes
tjänst uppväxa generationer af konstnärer, den äldre och yngre Tessin,
skulptörerna Millich, Carove, Precht, målarne Ehrenstrahl, Sylvius, v. Krafft m. fl.
Hon nybyggde Drottningholm och Strömsholm, hon lät om- och tillbygga
Gripsholm, Jakobsdal (senare Ulriksdal) och Vadstena. Slotten försågos med en solid
och delvis dyrbar inredning, och på Gripsholm bildades en porträttsamling,
hufvudsakligen omfattande riksänkedrottningens talrika släktingar af
Holstein-Gottorpska huset och med detta befryndade tyska furstliga familjer. Denna
samling bildar kärnan i svenska statens ännu på Gripsholm förvarade porträttsamling,
en af de största i världen.
En motsvarande och lika liflig verksamhet utöfvades af den svenska
högadelns medlemmar. Under de långvariga förmyndarregeringarna, Kristinas
(1632—44) och Karl XI:s (1660—72), hade adeln vuxit i anseende och betydenhet;
den hade satt sig i besittning af en stor del af rikets ämbeten, civila och militära,
samt af dess jord, och många af dess ledamöter ägde verkligt furstliga inkomster.
Bland de mest betydande byggherrarne märkas riksamiralen Karl Gustaf
Wrangel, grundläggaren af Skokloster, och rikskansleren Magnus Gabriel De la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
