Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom egentlig byggnadsstil framträdde rokokon icke. Byggnadsverksamheten
var emellertid ej obetydlig. Under denna period infaller det egentliga utbildandet
af den privata byggnadskonsten i de små borgerliga husen i städerna och i de
små herrgårdarna på landet. En sträfvan efter hemtrefnad, med bekväma
förbindelser i det inre, efter ändamålsenlighet i de allmänna anordningarna gör sig
öfverallt märkbar. Det hittills så godt som okända begreppet »komfort» börjar
nu att göra sig gällande. Det yttre hålles ännu i allmänhet enkelt och
anspråkslöst, såväl i afseende på måttförhållanden som i utsmyckning. Pilasterställningar
och risaliter äro sällsynta, väggarna hållas helt släta eller i bottenvåningen
rusticerade, stundom utföras äfven hörn och lisener i rustika, och ytorna uppdelas i
fält med olikartad puts. Af rokoko kommer icke mycket till synes, på sin höjd
ett musselornament och ett par girlander eller några rikt snidade dörrar i en
enkel portalomfattning. Byggnaden afslutas medelst ett mansardtak med vindskupor
eller med en låg gafvel en s. k. »italienne». Om rokokobyggnader kan man
alltså knappast tala, ty det lilla lustslottet Kina viel Drottningholm är visserligen
behandladt i rokokons anda men ingalunda i dess former.
Desto oftare och bestämdare framträda däremot rokokoformerna i husets
inre dekoration och öfriga utstyrsel. Frihetstiden (1718—72) och särskildt drottning
Lovisa Ulrikas tidsålder (1744—82) har i detta hänseende frambragt mycket af
största intresse. Man kan knappast föreställa sig någonting mer prydligt och
hemtrefligt än dessa intagande rokokointeriörer, som här och där ännu finnas i
behåll från gamla tider. De forna tunga, ofta mörkfärgade plafonderna äro här
utbytta mot ljusa, lätta gipstak med hörn- och midtelmedaljonger samt dekorerad
kälning. Väggarna beklädas med ett ramverk af trä, i hvilkas fält inpassas målade
landskap, herdescener, chinoiserier eller fasonerade tapeter af siden eller andra
tygsorter. Pilastrarna utsiras med lätta, ofta förgyllda ornament, rikt snidade i trä eller
utförda i pastellagearbete. För rummens uppvärmning användas små nätta spislar,
hvilkas öppning infattas af svängda profiler och som där ofvanför vanligen
uppbära en spegel eller en målning. Ännu vanligare och särskildt för tiden
betecknande äro de ännu talrikt bibehållna kakelugnarna af inhemsk tillverkning med
blommiga mönster eller ornament i blått, grönt, violett på ljus botten. Öfver den
vanligen dubbla dörren anbringas särskildt för ändamålet utförda målningar,
dörröfverstycken, med figurer, landskap eller emblem. Härtill komma i de flesta fall
porträttbilder i rikt snidade ramar och ett möblemang i lätta, svängda former,
måladt i ljusa färger och beklädt med motsvarande tygsorter eller ock utfördt i
dyrbart trä med inläggningar och metallbeslag.
De rokokoformer, som förekomma här liksom i åtskilliga andra
husgerådssaker, såsom pendyler, ljusstakar och kandelabrar, prydnadsartiklar och serviser,
förråda sin franska härstamning och voro väl äfven ej sällan af omedelbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
