Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Byggnadsverken.
Riddarhuset.
Redan år 1625 hade Sveriges ridderskap och adel beslutat att låta åt sig
uppföra ett hus, »en säker ort, wäl förwarat, hwarest wi wåre Privilegia och acter
hän leggia och förwara kunne, såsom och på thet wij ett egit Huus och
Lägenheet hafwa måtte, ther wåre solenne Samqwembder anstelles, wåre Barns exercitia
hållas, en schola för wåre Barn anrättas och annat till wårt ståndz heder och
nytta företages kunne».
Sedan konung Gustaf II Adolf härtill skänkt en tomt, den 6 juni 1626, och
utfärdat en urkund, »Privilegium på Ridderhusedtt» — Sveriges första
riddarhusordning — omtalas redan 1627 det första riddarhuset såsom »uppbyggdt och färdigt,
med stolar, bord och bänkar». Men det var en ganska oansenlig byggnad, i
hvilken Sveriges adel samlades under de följande trettio åren, »hvarken svarande
till tarfven, än mindre till reputationen», säger Axel Oxenstierna, belägen som den
var midt inne i den gamla staden mellan trånga gränder i närheten af tyska
kyrkan. I följd häraf och efter rikskanslerens personliga, kraftiga ingripande
beslöts den 27 februari 1638 att på ett annat ställe inom Stockholm låta uppföra
»ett väl och kostligen byggdt hus till Ståndets heder, reputation och tarf».
En långvarig meningsskiljaktighet uppstod om det lämpligaste läget för en
nybyggnad, och striden fördes ej utan bitterhet. Frågan var före flera gånger,
men besluten fattades i obestämda ordalag. Öfverståthållaren i Stockholm, Klas
Fleming, som 1634 blifvit utsedd till riddarhusföreståndare, »efter han förstod sig
på byggning», vidtog emellertid sina mått och steg, säkerligen med rikskanslerens
råd och goda minne. År 1639 började inköp af byggnadsmaterial för
grundläggningen, 1641 inköptes af rikskansleren den tomt på nordvästra delen af
stadsholmen, där riddarhuset nu reser sig, och »den 2 juni 1641 begyntes i den Heliga
Trefaldighetz nampn att giöra praeparatoria till Ridderhusett, på Riks Cantzlerens
tomptt». Grunden blef nu lagd i enlighet med de planer och ritningar, som på
beställning utförts af den franske byggmästaren Simon de la Vallée. Hans
ritningar, som ännu finnas i behåll, visa en hög trevåningars hufvudbyggnad mellan
två, af lägre flyglar omslutna, stora kvadratiska gårdar. Byggnadsmaterialet skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0156.html
