Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 161 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medelst joniska pilastrar, som uppbära ett kraftigt entablement med bukig fris;
fälten mellan pilastrarna upptagas af dörrar och trofégrupper. Af stort intresse
är den af Sylvius år 1692 utförda takdekorationen med kompositioner dels i relief,
dels i målning.

Äfven de öfriga rummen erbjuda rika tillfällen till studium af den karolinska
tidens dekorationssätt och ornamentala former. Väggarna äro vanligen försedda
med en låg panel, de uppdelas genom pilasterställningar eller täckas af målningar,
väfda tapeter eller gyllenläder. Dörrar, panelverk och fönsteromramningar äro
målade i varma färger med grisaille-ornament, i hvilka kungliga namnchiffer,
troféer, lagerkvistar, palmkvistar o. dyl. ständigt återkomma. — Takformerna äro
växlande: här finnas plafonder med målade, figurrika, allegoriska kompositioner och

Bild 100. Profiler af listverk å kaminer, Drottningholm.

tak med rik, i stuck utförd dekoration; vanligast äro dock tak med en å duk i
grisaille målad imitation af stucktaken, detta surrogat för en dyrbarare dekoration
som under denna tid ofta användes. Här tyckas Lepautres svällande barockformer
hafva utgjort förebilderna, under det att i de äkta stucktaken den mera måttfulla
italienska smakriktningen gör sig gällande. — De vid Drottningholm verksamma
stuckatörerna voro ju också af italiensk härkomst. — De många prydliga och
väl bibehållna spislarna förtjäna att särskildt uppmärksammas (bild 99). Den
äldre tidens strängt arkitektoniska uppställning med kolonner, pilastrar och bjälklag
är här ersatt af rent ornamentala former, och i stället för indelningen i två
hufvudpartier användes gärna en med dörrarnas anordning öfverensstämmande
tredelning. Eldstadsöppningen omgifves af en rikt profilerad ram (bild 100), lika
upptill och på sidorna, samt förses uppåt med ett rikt orneradt krön eller
spiselkappa, öfver hvilken den såsom väggfält behandlade öfverbyggnaden höjer sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>