Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fönsterarkitekturen och de något tryckta proportionerna tyckas hänvisa på Jean de
la Vallée.
Ännu rikare är den ornamentala prydnaden af det inre. Carlo Caroves
signatur och årtalet 1667 läses på en af väggpilastrarna. På ömse sidor om altaret
äro grafvårdarna uppställda, och här hvila de båda makarnes bilder på en
sarkofagliknande tumba. Väggarna indelas af pilastrar och nischer, i hvilka äro
inställda en mängd allegoriska statyer, framställande de aflidnas goda egenskaper
och dygder. I taket ser man jämte en rik ornamentik med bladverk och kartuscher
fältmarskalkens och hans gemåls vapensköldar omgifna af anvapen.
För några år sedan har Floda kyrka undergått en tredje ombyggnad, i det
att intill den gamla medeltidskyrkan (det nuv. norra sidoskeppet) uppförts ett
högt midtskepp, ett sidoskepp åt söder och ett torn, enligt ritningar af
arkitekterna Kjellström och Axel Herman Hägg, den bekante etsaren. —
Anmärkningsvärd är den ålderdomliga klockstapeln bredvid kyrkan.
Karolinska grafkoret. En af den karolinska konstens förnämsta och
rikaste skapelser, är det grafkapell, som uppfördes på norra sidan af den gamla
franciskanerkyrkan å Riddarholmen i Stockholm, midtemot det förut omtalade
gustavianska grafkapellet. I kungliga bref af 1665 och 1667 till öfverståthållaren
i Stockholm talas om uppförandet af ett särskildt grafkapell åt konungarne af
det pfalziska huset och deras släkt. I Nationalmusei samlingar finnas förvarade en
mängd olika ritningar med förslag till mer eller mindre genomgripande förändringar
för detta ändamål af Riddarholmskyrkan. De flesta afse en utvidgning af
högkoret, några en ombyggnad af hela det gamla templet till en modern rikt
uppdelad centralkyrka enligt romerskt system. Större delen af dessa förslag torde
härröra från Nikodemus Tessin d. ä:s hand. Lyckligtvis blefvo de icke
utförda.
Af ett memorial, likaledes förvaradt i Nationalmuseum, framgår, att planen
till det nuvarande grafkoret, sannolikt äfven den af Tessin d. ä., omkr. år 1673
varit utarbetad, åtminstone i sina allmänna drag. I ett senare memorial, 1675,
talas om anskaffande af sten från Gottland. Enligt uppgift skall byggnaden blifvit
påbörjad 1686, men ännu 1688 klagas öfver att sten afsedd för grafkoret låg å
Riddarhusets gård och tog skada. Den undre delen af byggnaden, d. v. s.
åtminstone själfva grafkammaren, var färdig före århundradets slut, så att konung
Karl XI († 1697) här kunde erhålla sin hvilostad samtidigt med att Karl X
Gustafs lik hit öfverflyttades från gustavianska grafkapellet.
Af teckningar i Nationalmuseum: grundplan, sockelprofiler och sockelfönster
m. m., kan man sluta sig till huru långt verket fortskridit intill denna tid. Dessa
teckningar synas vara utförda af N. Tessin d. y., hvilken också här fortsatte sin
faders arbete. Att föra det till slut blef ej heller honom förunnadt, då äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
