Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Nordenflycht
- II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gråt och löje menar jag
i munvinkeln mötas
skref han en gång, och i den dikt, som hans främste
biograf — K. Warburg — särskildt framhållit såsom
ett subjektivt uttryck för hans personliga känslolif,
heter det:
Varsam eld mitt hjärta tärer.
Lägg märke till adjektivet, det karakteriserar
en man, hvilken aldrig haft smak att slå upp sina
bopålar utom den tempererade zonens breddgrader.
Midt under det han sitter vid skrifbordet och
diktar en skarp sedolärande satir eller skrifver en
allvarlig sida i sin historia, kan han gå till fönstret
och vid åsynen af en förbigående jungfru alldeles
afbryta sin tankegång för ett toklustigt impromtu
— nerskrifvet, som det heter, en söndagseftermiddag
i ett fönster:
Man kan af jordens liljors prakt
och Stockholms pigor finna,
att bägges grannlåt högt det bragt,
fastän de intet spinna.
Det vore orättvist att säga, att skämtvers och
småsaker i hans sinne voro samordnade med
allvarliga sträfvanden, men de uteslöto ej hvarandra,
nej, kommo hvarandra, om också blott skenbart,
förvånande nära, därför att hans själ saknade de djupa
centralpunkter, hvilka gifva ett lifsverk en
passionerad helhet.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:38:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svengest/0024.html
