Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dygdens sångare - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 10
SVENSKA GESTALTER
DYGDENS SÅNGARE.
I.
I det nu rifna Bergianska huset vid
Karlbergsallén, där sannolikt fru Nordenflycht bott och de
vittra tankebyggarna haft åtskilliga af sina
sammankomster, hängde en rad oljeporträtt af denna
lilla akademis medlemmar, som dessa själfva
förärat Uranie. Bland dem såg man profilbilden af
en vacker ung man med ett äkta, elegiskt
Schiller-hufvud: hög, ungdomligt klar skaldepanna, förnämt
böjd näsa, vek och buktad mun, halsen revolutionärt
bar utan krås eller halsduk mot den hvita skjortan,
blicken svärmisk och borta. Det var fru
Nordenflychts närmaste lärjunge och vän inom den yngre
diktargenerationen, grefve Gustaf Fredrik
Gyllenborg.
Detta utseende bedrog icke. Den unge
Gyllenborg var den varmaste, mest hänförda anhängare
af seklets dygdereligion, som vår litteratur äger.
Han är »dygdens sångare» med en idealitet och
ett ungdomssvärmeri, som låta läsaren minnas
Vauvenargues’ vackra ord: de första vårdagarna
hafva mindre tjusning än en ung mans gryende
dygd. Dock, vårdagarna äro korta och flyktiga. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>