Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredmans epistlar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDMANS EPISTLAR
165
enkla psalmer hade hans amma lullat honom i sömn.
Med religiösa sånger af en halft sensualistisk ömhet
hade den fromma, af barnsängar utslitna modern
fyllt det gamla hemmet. Bibelns figurer och
legender, passionsdramats väckelsesyner hade för hans
barnaögon vid spinettmusiken fyllt skymningen
mellan de flämtande talgljusen. Med dikter om
nådeverket och långfredagsoffret begynte han sin
poetiska bana, och religiösa sånger och suckar finnas
äfven från slutet af hans lif. Den af religionen väckta,
darrande lättrördheten, som så lätt slog om i
lifs-yra, blef klaven för alla hans lifsintryck. Det
bibelparodiska i Epistlarna, som ingen hånande udd äger,
är ett indirekt bevis på de religiösa känslornas och
minnenas ständiga närvaro i hans själ.
Motvikten mot denna sida i hans väsen bildade
rokokons njutningslära, som i hans heta, ännu på
äldre dar skälfvande sinnen hade sina
bundsförvanter. Det fanns icke en kuplett i ett sångspel,
icke en strötanke i ett blad, icke en visa kring en
bål, som icke firade gamle Adams uppståndelse och
plundring af lustparkens rikaste och vackraste träd,
det med den förbjudna frukten. Bellman hängaf
sig med sinnesmänniskans och fantasimänniskans
febertörst till denna epikureism, syndande på nåden
utan att annat än någon grå, vattensjuk
morgontimme ana, i hvilken kompromiss hans lif förflöt.
Det var de två hufvudelementen i hans tanke
och som han i sin dikt hopsmält till en enhet. Af
dessa två metallerna danades hans diktkonsts mynt,
alla präglade med hans drömmarhufvud omslingradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
