Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf - Jerusalem II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELMA LAGERLÖF
293
Efter denna inledning begynner Selma Lagerlöf
själfva berättelsen om den religiösa väckelserörelsen.
Hon begynner långt tillbaka i tiden och utan att
göra sig någon brådska. Folklig berätterska som
hon är, förtäljer hon med den stora epikens lugna
bredd och rikedom af sidoordnade episoder.
Berättelsen växer som snöbollen, rullande öfver
snöfälten. Den samlar såsom det ibland kan tyckas,
litet på måfå drag från höger och vänster, men når
dock till sist ett stort enhetligt resultat. Hela
socknen kommer med i historien, hela Dalarna skulle
kunna komma med, ty man har det bestämda
intrycket, att författarinnan känner hvarje stuga i hela
landskapet.
I lika hög grad som formen är uppfattningen
folkepisk. Denna dikt om en idé och en dröm
är alltigenom konkret. Det är människornas olika
sätt att reagera mot den religiösa förkunnelsen och
dess kraf, som ensamt intressera Selma Lagerlöf,
hur det andliga budet skär in i den vanliga
tillvaron. Den abstrakta sidan däremot af hvarje
sektbildning — läran och dess i olika anda utlagda
satser, hvilka så passioneradt bruka sysselsätta äfven
obildade troende, bryr hon sig föga om i sin
skildring. Det bjuder henne också emot att betrakta
företeelsen med naturvetenskaplig blick och teckna
en andlig rörelse såsom en af vissa smittoämnen
och ogynnsamma sanitära förhållanden betingad
farsot. Hennes framställning är ofullständig, kanske
icke heller riktigt sann, men det hon gifver, är
ändock det djupaste af processen: den rent
mänskliga, i hvarje själ i olika färger brutna återstrål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
