Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungl. M:ts beskickning. Knut Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en broschyr, betitlad »On the moral state and political union between
Sweden and Norway», ett numera ganska sällsynt litet häfte.
Författaren till denna broschyr var ingen annan än den svenske ministern
greve Bj örnst j erna, som här på ett verkningsfullt sätt träder in till
försvar för sitt förtalade fosterland. Det var varken hans första eller
sista försök som skriftställare. Han var såsom redan nämnt en man
med många intressen och besatt därjämte en ingalunda obetydlig
stilistisk förmåga. Båda egenskaperna ge sig nogsamt tillkänna i hans
broschyrer, vilka täcka så olikartade ämnen som Sveriges hästkultur,
grundskatteproblemet, det brittiska styret i Indien, den engelska
statsskulden, den svenska representationsfrågan och hinduisk filosofi.
Björnstjerna återvände till Sverige år 1846, och hans plats i London
intogs av friherre Johan Gotthard von Rehausen, en son till den
tidigare omnämnde Gotthard Mauritz von Rehausen. Denne tjänstgjorde
till sin död år 1854. Han hade namn om sig att vara lika mycket
engelsman som svensk, vilket ej bör förvåna, då såväl den äldre som
den yngre friherrinnan Rehausen voro engelska damer. Av
anteckningar i kyrkoboken att döma efterlämnade han minnet av en
människa med gott hjärta och ett enkelt och flärdfritt väsende.
Vid tiden för Rehausens död gjorde sig en förnyad aktivitet gällande
inom den svenska diplomatien. Det var Krimkrigcts oroliga år. Oskar
I, som tidigare fasthållit vid traditionerna från Karl XIV Johans tid,
syftande till en jämvikt mellan vänskapen med Ryssland och
vänskapen med England, började alltmera utpräglat orientera sig åt
västmakterna. För att i London kunna påräkna ett språkrör för denna
nyorientering utsände han sin nära förtrogne, amiralen Christian Adolf Virgin
såsom minister ad interim till det engelska hovet. Virgin var
emellertid mera sjöman än diplomat, och är mera känd såsom befälhavare
ombord på »Eugenie» å hennes berömda världsomsegling 1852—53 än
såsom svensk minister i London. Han fann det uppenbarligen
besvärligare att kryssa mellan diplomatiens blindskär än att navigera sin skuta
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
