Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska kyrkan. A. O. T. Hellerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början kämpa med ekonomiska svårigheter. Den största beräknade
utgiftsposten var 40 pund st. för pastors lön.
Man var redan i mitten på mars, och så stor var ivern att få en egen
församling till stånd, att man önskade få en egen pastor före påsken.
Det fanns därför icke tid, att från Sverige erhålla en präst, utan man
måste finna en annan utväg. Tvenne unga svenska magistrar vistades
för tillfället i London för studier för den framstående orientalisten
dr Edzardus. Ingen av dem var visserligen prästvigd, men de kallades
icke desto mindre att avlägga predikoprov, varefter församlingen skred
till val och den 20 mars »enhälligen antog till dess prest och
kyrkoherde» magister Martin Hegardt. Denne måste emellertid först
prästvigas, innan han kunde tillträda sitt ämbete. Enligt svensk lag måste
ordinationen ske av svensk biskop, men man vände sig i stället til]
dr Edzardus, som villfor församlingens begäran och prästvigde i strid
mot svensk kyrklig ordning mag. Hegardt i Tyska Kyrkan den 26
mars. Samma dag kl. 3 blev denne installerad i Svenska Kyrkan.
Den närmaste uppgiften blev nu att organisera en kyrkostyrelse och
träda i samband med kyrkan i hemlandet. Det synes, som om man
omedelbart inrättat ett kyrkoråd eller, såsom det kallades,
konsistorium bestående av 12 kyrkovärdar med pastor som ordförande.
Konsistorium skaffade sig också ett sigill med valspråket »Rosa
inter spinas», vilket förklaras därmed, att »svenska kyrkan är högt
aktad av engelsmännen, så att de hellre önska hava 10 lutherska
kyrkor än en av de många sekter, som här finnas». På sigillet var
graverat en risig törnbuske med en enda ros. Riset synes ha
symboliserat presbyterianer, independenter och övriga dissenters.
När det gällde att ansluta sig till kyrkan i hemlandet, föll tanken
helt naturligt på Skara stift. Biskop Jesper Svedberg hade 1684
besökt London. Han hade vid denna tid även uppsikten över de fyra
svenska församlingarna i Amerika. Brevväxlingen mellan församlingen
och biskopen är intressant att följa och lämnar ett starkt intryck av
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
