Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska föreningar i London. A. O. T. Hellerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett viktigt steg till fattigvårdens organisation togs, då genom
kammarherre Thorsten Nordenfelts initiativ Scandinavian Benevolent
Socitety stiftades den 5 november 1884. Detta sällskap fick mottaga
frikostiga subskriptioner från de skandinaviska kolonierna i London
och var i stånd att på ett tillfredsställande sätt sörja för att de fattiga
icke behövde lida nöd. Vid sekelskiftet uppgingo dess utgifter för
understöd till omkring £ 500 om året, varav dock endast en mindre
del kommo svenskarnas fattiga till godo.
Efter unionsupplösningen uppstod inom Svenska kolonien en stark
önskan att bilda ett eget sällskap för vård av de fattiga.
Underhandlingar inleddes 1907 med den Skandinaviska välgörenhetsföreningen,
men denna ställde sig till en början motvillig till detta förslag.
Nya underhandlingar inleddes emellertid följande år, och vid ett
möte av representanter för de båda föreningarna bestämdes den 21
december 1908, att av Skandinaviska välgörenhetsföreningens fonder
ett belopp av 29,080 kronor skulle avsättas på den svenska
välgörenhetsföreningens räkning. Svenskarna skulle efter detta själva taga
vård om svenska fattiga men erhålla avkastningen å nämnda belopp.
Svenska välgörenhetsföreningen har sedan gått allt mer och mer
framåt. Vid föreningens 10-årsjubileum uppgingo fonderna till
£ 3,663.6.7. Det ansågs då lämpligt att insamla en jubileumsfond för
att stärka den ekonomiska ställningen. Icke mindre än ungefär £ 3,000
inkommo från England och Sverige. Vid årsskiftet 1922—23 ägde
föreningen i fonder £ 6,524.19.2. På grund av de sålunda ökade
inkomsterna ha även understöden kunnat betydligt ökas. Under den
första 10-årsperioden uppgingo de i medeltal till £ 300 årligen. Är
1922 utdelades £ 800. Bland understödstagarna voro 15 pensionärer,
som erhöllo ett veckobidrag, växlande efter behov från 10 sh. för ogifta
till £ 1.2.0 för gifta. Tillfälliga hjälpsökande, vilkas antal under krigsåren
betydligt sjönk, ha åter blivit talrikare på grund av arbetslösheten.
Sällskapets ordförande under de 10 första åren var direktör C.
Sved
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
