Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska föreningar i London. A. O. T. Hellerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När kriget slutade, visade sig intresset stort för att i någon annan
lämplig form fortsätta arbetet. Syföreningen delade sig i två grupper,
torsdagssyföreningen, som huvudsakligen utgjordes av koloniens fruar,
och K. F. U. K:s syförening. Man önskade nu närmast arbeta till
förmån för kyrkan. Särskilt önskade man att till minne av
kronprinsessan Margareta förse kyrkan med ett fönster med glasmålningar.
För att förverkliga detta anordnades en basar, som omfattades med
så stort intresse, att den inbragte en nettobehållning av över 800
pund st. Under tiden hade dock kyrkans ekonomiska ställning mot
all förmodan blivit ytterligare försämrad, och hela basarfonden
ställdes därför tills vidare till kyrkans disposition, för att först sedan
kyrkans ställning åter blivit tryggad, användas för sitt avsedda
ändamål.
Syföreningen arbetade det följande året 1921 delvis i samband
med den svenska föreningen »Rädda Barnen», men så småningom
blev den uppfattningen allt bestämdare, att arbetet skulle ägnas vården
av de fattiga och andra beaktansvärda ändamål inom kolonien.
Torsdagssyföreningen ombildades då till Swedish Women’s Relief Fund,
vilken under friherrinnan Palmstiernas ordförandeskap med fru J.
Swan-berg som sekreterare och fru C. Westman som kassör utövar en livlig
verksamhet. Genom den beredas de fattiga extra gåvor i form av
kläder, skodon, kolpengar, betalning för läkarearvode och medicin
m. m. Sommarvistelse på landet har beretts åt både barn och
åldringar; en del barn ha även fått tillbringa somrarna i Sverige.
I detta sammanhang böra nämnas de självhjälp sföreningar och
sjukkassor, som finnas inom kolonien. Dessa ha sin största
anslutning från hantverkarna. Den mest betydande av dessa är det s. k.
svensk-norska välgörenhetssällskapet. Det räknar ungefär 200 manliga
medlemmar, vilka till allra största delen äro svenskar. Medlemmarna
betala en månadsavgift av 2 shillings och få i händelse av sjukdom
ett understöd av £ 1.10.0 i veckan under de tre första månaderna och
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
