Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanshemmet. Axel Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hund — fröken Hedenströms särskilda favorit — hade ej långt förut
vid ett obevakat ögonblick fångats av »Jacob», apornas senior, och
av denne gamle syndare berövats varje hår på sin lilla skälvande
kropp samt måste nu omhuldas som en baby. Vid husmoderns sista
resa från det gamla hemmet till det nya medförde hon denne
jämte husets kattor i ett par korgar, ty ingen finge ju lämnas
kvar i ödemarken. Inkomna i en med dockarbetare fylld kupé
bröto sig emellertid de tre kattorna lösa ur sitt fängelse och
infångades först vid ändstationen efter en jakt, vari samtliga
arbetare med ohejdad munterhet togo del. Spektaklet slutade med
ett andfått löfte från dessas sida att hälsa på i det nya hemmet,
ett löfte, som under lång tid framåt gav anledning till högt
uppskattade téaftnar med musik och föredrag, särskilt anordnade för
traktens stu ver iarbetare.
Det var emellertid tydligt, att fröken Hedenströms mångåriga
antagonister i sin fruktan för och grämelse över vad de ansågo som ett
orättmätigt intrång på sitt priviligierade område, skulle hitta på nya sätt
att motarbeta hennes verksamhet, och därvid använde de sig bland
annat av sjöfolkets lättrogenhet och vidskepelse. Rykten att
byggnaden i hemlighet blivit underminerad och vid lägligt tillfälle skulle
sprängas i luften utspriddes med tillbörlig hemlighetsfullhet, och t. o. m.
gamla förståndiga karlar viskade, halvt skamsna, men dock på fullt
allvar, varningsord till hemmets föreståndarinna.
En afton i mitten på januari kunde man för första gången samlas till
gemensam måltid i stora matsalen, och rummet var till sista plats fyllt
med gäster. En viss ängslan låg dock i luften, och när ett-tu-tre
gaslågorna började flamma och frusta och slutligen på en gång slocknade,
uppstod ett fruktansvärt virrvarr i mörkret. Någon explosion hördes
emellertid ej av, och så snart salen hunnit nödtorftigt upplysas medelst
lampor och ljus, lugnade man sig så småningom. Förklaringen till
eländet befanns ligga däri, att vatten inträngt i de otäta rörledningarna, ett
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
