Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanshemmet. Axel Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torna. Vid mötesplatsen utanför sjömanshemmet avlöste det ena
uppviglande anförandet det andra, och jäsningen bland folket var oerhörd.
Ehuru själva saken icke direkt angick sjömännen, smittade dock oron
av sig till den grad, att man knappast ett ögonblick kunde vara trygg
för slagsmål och uppträden i hemmet. Krogvärdarna gåvo sjöfolket
obegränsad kredit, uppviglade dem under de mest fantastiska
förevändningar till hämnd mot hemmets ledare samt underblåste på allt sätt
förbittringen mot envar, som ansågs ha det bekvämare ställt i livet
än de förtryckta arbetareskarorna. Visserligen varade strejken icke
fullt en månad, men det tog mycket länge, innan lugn och förtroende
något så när återställdes, och hemmets ekonomiska förlust var
synnerligen kännbar. Oräkneliga strejker ha sedan den tiden ägt rum i östra
London, men ingen har varit besvärligare eller över huvud taget mer
ödesdiger i sina följder. Flera av de förnämsta ångbåtsbolagen sökte
andra ändstationer för sina regelbundna linjer, och långfarande
lastfartyg, som tidigare brukat lossa i London, gingo hädanefter i stort
antal till Antwerpen, Rotterdam och andra hamnstäder på kontinenten.
Har någonsin en strejk gjort arbetarna en otjänst, så var det den
stora dockstrejken i London 1889.
Emellertid stod det skandinaviska sjöfolket, vars antal i engelsk
tjänst enligt officiella uppgifter uppgick till omkring sex tusen,
fortfarande väl anskrivct hos såväl redare som befäl. Bland många
vittnesbörd i denna riktning må som ett enstaka exempel tjäna följande utdrag
ur ett brev från British Indiabolagets dåvarande chefsinspektör: »Det
gladde mig mycket att från befälet, som eskorterade besättningen till
ångf. ’Bantour’ i Minorca erhålla en så tillfredsställande rapport om
Edra män. Vi hade, vill jag minnas, femton från Skandinaviska
Sjömanshemmet och fem från andra håll. Medan de förstnämnda icke
under hela tiden orsakade det ringaste besvär, söpo sig tre av de andra
fulla, en hoppade över bord under färden från kajen till fartyget, och
så snart de blivit avmönstrade i Amsterdam, gingo alla fem ’on the
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
