Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanshemmet. Axel Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anordnats för konungen i herrskapet Welins enskilda rum, men då han
fick höra, att sjömännen samtidigt skulle äta middag i stora salen, gick
han utan vidare ned och tog plats ibland dem. Det var söndag, och
söndagskosten i hemmet har sedan urminnes tider bestått av rostbiff
och risgrynsgröt. Konungen, som bevistat gudstjänsten i svenska
kyrkan, var tydligen hungrig, och till husmoderns obeskrivliga glädje
begärde han dubbla portioner av båda rätterna. Men då han frågade
efter ett glas öl, blev han i stället erbjuden »härligt friskt vatten». »Det
är rätt, det är rätt», svarade kungen.
Hemma igen efter fullbordad världsomsegling
»Det farende Folk» är ett egendomligt släkte, och deras känslor taga
sig gärna egendomliga uttryck.
Då vid återkomsten till London efter många års bortovaro en veteran
från tiden i Leman Street fann sin »gamla mamma» alltjämt vid styret
i sjömanshemmet, förklarade han under glädjetårar som sin högsta
önskan, att alla svenska sjömän i världen skulle avmönstras i London
den dag hon för alltid slöte sina ögon, så att de kunde få ge henne »en
riktigt kunglig begravning». »Giv mig du de pengarna, medan jag lever,
så lovar jag de skola komma till bättre användning», blev svaret; »att
kosta krut på döda hökar är dumt!» Axel Welin
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
