Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på den svenska tidningspressens utveckling i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med tre eller flere spalter. De fingo med ens ett riktigt
europeiskt utseende; också uti inre värde hade de i någon
mån utvecklat sig.
Vid midten af 1840-talet uppträdde på den
publicistiska arenan en tidning, som från början väkte den största
uppmärksamhet och tillvann sig en för våra förhållanden
ovanligt stor publik. Men så var också tidningen i många
afseenden ovanlig. Den hette Saima, utgafs i det aflägsna
Kuopio och hade till redaktör den redan förut som
filosofisk skriftställare kände Johan Vilhelm Snellman. Saima
hade i vissa afseenden en omisskännelig likhet med det
af Arvidsson redigerade Åbo Morgonblad. Kärnpunkten i
dess program bildade den finska nationalitetsfrågan.
Vilkoret för dess lyckliga lösning var, enligt Saima, att en ny
generation skulle växa upp under den nationella
bildningens inflytande. „Hvad som nu kallar sig nationens
bildning är", utropar Snellman, „en håg- och kraftlös tiggare,
af hvilken ingen värksamhet kan väntas, och som alt
framgent uppehåller sitt skenlif icke genom eget arbete och
förtjänst, utan af de smulor, hvilka falla af de rikas bord″.
Detta tema varierades sedan i alla möjliga tonarter under
den polemik, som därom uppstod med andra tidningar.
För öfrigt innehöll tidningen ledande artiklar i sociala och
ekonomiska frågor äfvensom recensioner af såväl inhemska
som utländska literära alster. Vi erinra här blott om den
skarpa kritik, som Runebergs storslagna dikt „Kung Fjalar"
underkastades. Också uttalade sig Snellman ofta i
skolfrågor samt yttrade sig i hög grad nedsättande om det
vetenskapliga lifvet vid vårt universitet. I allmänhet kan
hela tidningens syfte sägas hafva varit öfvervägande
polemiskt. Härunder låg väl den goda afsikten att i prässen
söka framkalla en diskussion 1 allmänna frågor, och nekas
kan icke att Saima i detta afseende värkat väckande och
lifgifvande. Men det sätt, som härvid användes, var så
retande och sårande, att den goda värkan mången gång
uteblef. Om den öfriga tidningsprässen uttalade sig Saima
med det mest suveräna förakt. Redan i sitt första
nummer lät hon de andra tidningarna veta, att de innehöllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
