- Project Runeberg -  Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland XXVIII /
214

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsvalet i Åbo 1771

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214 Riksdagsmannavalet i Åbo 1771.



dige, erfarne och kloke män, att det öfvergår Er höfva och för-
måga till att vela resa Er upp till hufvudman antingen för hela
borgerskapet eller någon del af dem. Hvarföre jag till slut ger
Er det välmenta råd, att ej flyga högre än vingarne vela bära.

Hvad sedan borgerskapet beträffar eller rättare den del af
borgerskapet, som med sista riksdagsmansvalet varit missnöjda,
så är jag försäkrad att mycket få af dem uppsåteligen felat.

Jag tror mig känna borgerskapets tankesätt och är förvissad
därom, att de själfva älska lag och ordning, då de därom bli rätt
underrättade.

Jag vet, att när de få veta sin konungs vilja och befallning,
så är ingenting dem angelägnare om hjärtat än att lyda.

Således när de hört Hans Kongl. Maj:ts nådiga förmaning
att lefva i enighet och samdräkt och fly all misshällighet, som
ödelägger både städer och land, så kan jag för min del ingenting
lägga därtill, som skulle värka i den mån som denna hulda och
faderliga fömaning nödvändigt bör göra.

Jag bör likväl vid detta tillfället ej undgå att föreställa
borgerskapet, att den rättigheten de äga till att välja riksdags-
man, är för hög och för dyrbar, till att därmed slösa och den-
samma vanvårda.

När de välja sin fullmäktig till riksdagen så är det ej allena
en commissionär och syssloman de kora att bära fram sina ange-
lägenheter. Detta är en del af dess göromål, men den minsta.

De välja då en man, som i och med detsamma får del i
hela lagstiftande makten. Han blir en af dem som skola stadga
de lagar och förordningar, hvarefter riket skall styras. Han med
de flere skall säga huru ej allenast denna staden, utan hela ri-
ket skall beskattas. Han får rätt till att examinera, huru hvar
ämbetsman, ifrån den högsta till den lägsta, skött och förvaltat
sitt ämbete till rikets gagn eller tvärtom. Huru stora egenskaper
en sådan man bör äga, om han rätt skall förvalta sin riksdags-
manssyssla, det kan borgerskapet lätt finna, då de allvarsamt
tänka därpå. Och att det ej är på källare och krogar man bör
söka sådana män. Det är ej ibland pokaler och glas man utrö-
ner hvilken är den yppersta borgersman, åt hvilken borgerskapet
kan lämna ett så dyrbart förtroende.

Jag medger gärna att en så viktig sak fordrar rådförande
och öfverläggning, men det bör ske på anständigt sätt och an-
ständiga ställen. Det bör ske i rent uppsåt att underrätta sig
och med enighet och samdräkt komma öfverens. Ar ändamå-
let ej detta, så blir det ej mera någon öfverläggning, utan en
värfning.

Om borgerskapet tillstäder skall jag nämna 2:ne simpla reg-
lor härvid, som äro aldeles osvikliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:39:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenlitt/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free