Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsvalet i Åbo 1771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Riksdagsmannavalet i Åbo 1771.
men att det ankomme på borgerskapet, att äfven antaga den förut
ifrån staden, med ordentlig fullmakt afskickade riksdagsmannen,
handelsmannen Jost Joakim Pipping, till sin andra fullmäktig vid
nu påstående riksdag, hvaröfver magistraten ålåge att genom elek-
torer höra borgerskapet.
Härvid faller det oss först, i anseende till processen, an-
märkeligt, att expeditionen uti denna sak skett ifrån vällofliga
borgareståndet direkte till magistraten: ty vi känna ingen lag,
som auktoriserar ett slikt expeditionssätt, eller ställer städernes
magistrater under välbemälte stånds omedelbara befallning, utan
hafva, tvärtom, alla författningar i gemen förut emanerat från
Kongl. Maj:t och dess befallningshafvande i orterne.
Vid sådan beskaffenhet, och då saken jämväl på det öm-
maste rörer stadens och menige. borgerskapets rätt, hvarföre vi ej
häller kunna däruti nöjas åt vällofliga borgareståndets utslag, utan
finna oss nödsakade att därmed, såsom en lagfråga, hvilken an-
går själfva rikskonstitutionen, vända oss till riksens höglofliga
ständer, hemställes till den högtärade magistratens ompröfvande
hörsammast, om vällofliga borgareståndets författning må kunna
befordras till värkställighet, förr än riksens höglofliga ständer af-
gjort denna helt nya och ovanliga sak?
Häremot kunde väl invändas, att, efter antagit bruk vid flere
af de senare riksdagar, det blifvit ansedt för ett oeconomicum, att
utan åtal eller möjelighet af ändrings sökande votera ut någon
ledamot ifrån ett eller annat stånd, och att på den grund i väl-
lofliga borgareståndets beslut angående färgaren Wechters förord-
nande till Åbo stads riksdagsfullmäktig ej kunde sökas någon
ändring; men som emellan utvoteringen för riksdagsfullmäktigernes
personelle fel eller egne förbrytelser och de beslut, som vidtagas
i relation till principalernes fullmakter och deras voteringrätt, är
en så betydande skillnad, att dessa frågor ej kunna sammanblan-
das; så ock emedan Pipping ej för dess egen, utan för stadens
eller valsättets skuld, hvarmed likväl pluraliteten af borgerskapet
åtnöjts, blifvit ifrån fullmäktigskapet skild, tror borgerskapet, i
anseende till den staden såmedelst frånkände principalaträtten,
sig befogadt, att hos riksens höglofliga ständer i djupaste ödmjuk-
het anmäla detta mål till granskning och rättelse.
Att ämnet, i anseende till städernes borgerskaps principalat,
är både ömt och viktigt, det tarfvar ej något bevis, och att det
innefattar en oundgängelig förklaring öfver själfva grundlagen, som
icke stadgar om någon så sällsam casus, det är lika ostridigt. Ty om
städernes fullmäktige, som allenast representera sina principaler
vid riksdagen och på den grund utgöra ett stånd, skulle äga en
oinskränkt myndighet, att, utan hänseende på förrättade val, an-
taga till städernes fullmäktige flere eller färre borgare, som vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
