Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsvalet i Åbo 1771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Riksdagsmannavalet i Åbo 1771.
allenast i sitt diktamen uppenbarligen kränkt och bestridt
ståndets lagliga, alt ifrån frihetens början klanderlöst ut-
öfvade rättighet att allena pröfva de ifrån städerna till
riksdagen afskickade fullmäktiges så väl fullmakter som
behörighet och det under den mest förgripliga förevänd-
ning, som skulle ståndet frånkänt borgerskapet i Åbo dess
så kallade principalats rättighet; utan han och hans vän-
ner hade därjämte motsatt sig fullgörandet af ståndets be-
slut. Likaså hade rådman Indrén ådagalagt ett efter-
tänkligt och ostadigt förhållande. Hvad borgmästare och
råd beträffade, funno de deputerade det stanna dem till
last, att de, hvilka dock såsom domare och ämbetsmän
bort känna rikets både grund- och civile lagar samt kon-
stitutionen, underlåtit att underrätta Bremer och hans
associerade om olagligheten af hans uppsåt att besvära
sig hos de öfriga stånden, hvilket de bort afslå, medan
de nu tvärtom lämnat dem öppet att, om ock på eget äf-
ventyr, fullfölja sitt djärfva förehafvande. Med hänsyft-
ning på den hårda dom, som vid 1747 års riksdag öfver-
gick principalatslärans förfäktare Springer säga de depu-
terade, att de icke behöfva vidare ådagalägga ,orwmlighe-
ten och dårskapen af en del tilltagsna borgares förhållande,
som ibland annat borde föra sig till minnes hvad känn-
bare och svidande följder missbruket af principalatsnamnet
för några och tjugu år tillbaka med sig förde”.
Härefter öfvergå de deputerade till den till ständer-
nas urskiljningsdeputation inlämnade besvärsskriften, hvars
innehåll de i de skarpaste ordalag stämpla såsom oförsynt
och kränkande för borgareståndet. På ett oerhördt sätt .
bestridde de klagande ståndets rätt att pröfva städernas
representanters behörighet. De talade om inbrott i bor-
gerskapets privilegier, om despotism utöfvad af borgare-
ståndet, om att de grundvalar blifvit skakade och råmär-
ken rubbade, hvarpå borgerliga säkerheten jämte rikets
lagbundna frihet bero, att staden blifvit påtrugad en full-
mäktig, som borgerskapets pluralitet icke antagit, att stån-
det fattat sitt beslut på imaginär grund m. m. Uti alt
detta var handelsmannen Pipping medskyldig, 1 ty att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
