Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statstjänstemännens avlöningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statstjänstemännens
avlöningsfor-........ ~— hållanden. =
Genom en rad riksdagsbeslut har under de senaste åren
genomföris ett i stort sett enhetligt lönesystem för huvudparten av statens
tjänstemän. Den tjänstemannagrupp, som därvid först fick sina krav
på en genomgripande lönereglering tillgodosedda, var
kommunikations-verkens personal, i det att nytt avlöningsreglemente för nämnda verk
utfärdades redan 1919 att gälla fr. o. m. den 1 juli 1920. Sedermera ha
motsvarande bestämmelser utfärdats för statsdepartementen och för
flertalet verk, tillhörande den civila statsförvaltningen samt för
riksdagens verk. Även för armén och marinen ha nya lönebestämmelser
utfärdats (Sv. författningssamling 1921: 388). Däremot har ännu ej
lärarkåren fått sina löner reglerade i överensstämmelse härmed, men
förberedelser äro gjorda för dess inordnande i det nya lönesystemet.
För det stora flertalet ordinarie tjänstemän1 inom nyreglerade
verk (med undantag för personal vid armén och marinen,
universitetsprofessorer, lots- och fyrpersonalen och befattningshavare vid
domänverket) har fastställts en gemensam löneplan, som tidigare för manliga
befattningshavare omfattade 20 lönegrader och för kvinnliga 8 (vid
kommunikationsverken 7) lönegrader. Fr. o. m. 1 juli 1925 har för såväl
manliga som kvinnliga befattningshavare införts en gemensam
löneplan, som omfattar 30 lönegrader. Med anledning därav ha nya
bestämmelser utfärdats (Sv författningssamling 1925: 213, 214 för de
affärs-drivande verken och 1925: 270 för verk tillhörande civila
statsförvaltningen). Lönegraderna äro t. o. m. 19 lönegraden uppdelade i 5
löne-klasser (d. v. s. högst 4 ålderstillägg efter resp. 3 år), fr. o. m. 20
lönegraden i 4 löneklasser. Kvinnliga befattningshavare äga dock ej åtnjuta
högsta ålderstillägget. Inom varje löneklass utgår lön med för olika
ortsgrupper fastställda lönebelopp. Ortsgrupperna äro 7 till antalet,
betecknade med bokstäverna A t. o. m. G. Fördelningen av varje särskild
ort på dessa ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av
utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna
(se sid. 194). I särskild tjänsteförteckning har fastställts den lönegrad,
till vilken varje befattning skall hänföras.
Den förutvarande fördelningen av avlöningen i »lön» och
»tjänst-göringspenningar» har avskaffats och i stället införts särskilda
tjänst-ledighetsavdrag till reglerande av vad en tjänsteman i regel skall avstå
vid ledighet eller uppbära vid vikariat. Naturaförmåner och
ersättningar vid sidan av den egentliga avlöningen såsom fri bostad med
bränsle och ersättning därför, beklädnad in natura eller
beklädnads-ersättning, sportler och andra extra inkomster m. m. ha i allmänhet
avskaffats. Den dagliga tjänstgöringstiden har i allmänhet fastställts
till 7 timmar. Avliden tjänstemans dödsbo erhåller begravningshjälp.
Nedan lämnas ett utdrag ur löneplanen för de civila
befattnings-havarne och ur löneplanen för armén och marinen, utvisande den å
A-ort, resp. G-ort utgående lönen i kronor för år räknat jämte uppgift
om några för varje lönegrad representativa kategorier befattningshavare.
1 Vid centrala verken har för chefsbefattningarna införts en
särskild löneklass, Klass A. Se sid. 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
