Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 1. Livsmedelspris och levnadskostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1913—14 och 1923, visa en förvånande likformighet i livsföring trots
de svåra omkastningarna under den mellanliggande krigs- och
kristiden. En överskådlig bild av prisrörelsen och på samma gång en
bild av, vad livsmedelsfördyringen verkligen betyder för den
konsumerande allmänheten, erhålles därför, om man verkställer en
uträkning av levnadskostnadernas stegring för en normalfamilj på fyra
personer och med c:a 2,000 kr. inkomst före kristiden, varvid hänsyn bör
tagas såväl till de växlande mängder, varmed de olika varuslagen ingå
i hushållsbudgeten, som till de varierande konsumtionsvanor, som råda
inom skilda samhällsgrupper och landsdelar. Man erhåller då en efter
konsumtionen vägd »generalindex» för Sverige, vilken utgjorde 335 i
början av år 1919, när livsmedelsprisen stodo som högst, och därefter
nedgick till 180 år 1922, 162 år 1923 och 159 år 1924, varefter ökning
skedde till 169 år 1925 (räknat vid medlet av resp. år). Detta innebär,
att utgifterna för de viktigaste slagen av livsförnödenheter från tiden
före krigsutbrottet till de nämnda åren ökats med resp. 235, 80, 62, 59
och 69 %.
Det må emellertid observeras, att angivna procentuella
stegring endast avser den förhöjning, som drabbat prisen å livsmedel,
lyse och bränsle. För att däremot få en fullständig bild över
prisfördyringens inverkan på en familjs hela utgiftsstat måste tydligen
undersökningen utsträckas till att omfatta även ö vr ig a i budgeten
ingående poster såsom hyra, kläder, skatter m. m., vilka
utgiftsposter förete delvis väsentligt andra prisrörelser. Oaktat de
svårigheter, som av naturliga skäl äro förknippade med dylika omfattande
beräkningar, hava sådana likväl kunnat verkställas med avseende på
förhållandena i städer och stadsliknande samhällen, Efterföljande tablå,
vilken, något utvidgad, i grafisk form åskådliggöres å omstående sida,
belyser sålunda för en normalfamilj den procentiska stegringen 1914—1925
(medlet av resp. år) av samtliga utgifter, fördelade på vissa huvud-
poster: 1914 1917 1918 1919 1920 I92T 1922 1923 1924 1925
Födo-
o.njut-ningsämn. 100 174 258 318 287 231 178 158 155 168
Bostad . . . 100 108 112 120 130 155 163 163 178 186
Bränsle o. lyse 100 190 286 326 372 264 188 185 182 177
Beklädnad . 100 170 285, 310 390 270 210 196 192 191
Skatter . . . 100 109 114 160 290 372 264 211 173 162
övriga utg.. 100 130 195 210 235 225 195 188 183 181
Samtl. utg. . 100 152 219 257 270 230 190 174 171 176
Den minsta stegringen, 62 °/o, visar alltså skatteposten, som
omsider anpassat sig efter depressionstidens sänkta inkomster, medan
beklädnadskontot ökat mest (91 °/0) och sålunda alltjämt ligger nära
dubbelt så högt som före kriget. Bostadshyran har också ökats sedan
hyresregleringslagstiftningen upphörde den 1 okt. 1923. Ser man på
posterna tillhopatagna, ger översikten vid handen, att den totala
utgiftsbudgeten under de senaste tio åren ökats med 76 °/o.1
Dessa tal skulle innebära det ur konsumentsynpunkt noggrannaste
1 För 1 okt. 1925 har levnadskostnadsindextalet beräknats till 175o’o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
