Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 3. Yrkesfördelning och arbetsmarknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes man vara av den meningen, att produktionen ännu år 1925 ej
kan anses vara fullt normal i förkrigsårens bemärkelse. Emellertid kan
det kanske antagas, att den av den långvariga depressionen föranledda
pessimismen bidragit att giva konjunkturbedömningen en mörkare
färgton.
Ett mera objektivt vittnesbörd i denna sak är därför önskvärt
och synes också kunna erhållas ur vissa av kommerskollegium
framlagda sifferuppgifter rörande den industriella produktionens
volym åren 1913-1923. Man har därvid utgått från de i den årliga
industristatistiken (avseende c:a 10,000 företag med 350 400,000 arbetare)
redovisade värdesummorna för samtliga under resp. år framställda
industrialster. Dessa innesluta visserligen betydande dubbelräkningar,
då de innefatta icke blott värdet av tillverkade slutprodukter utan
även av mellanprodukter (såsom gjutjärn, garn o. d.), avsedda för
vidare förädling inom landet. Enär emellertid denna statistik upptagits
efter alldeles samma grunder sedan år 1913, torde en sammanställning
årsvis av nämnda data ge en tämligen god bild av den industriella
produktionens volymförändringar, under förutsättning att årssiffrorna
korrigeras för förskjutningarna i penningvärdet genom omräkning till
1913 års prisläge. Så har skett i nedanstående tabell, som redovisar
såväl totalvärdet som värdet per industriarbetare resp. år:
1913 1916 1919 1920 1921 1922 1923
Produktvärde, milj. kr. 2,383 2,601 2,004 2,289 1,777 2,081 2,292
Värde per arbetare, kr. 6,718 6,636 5,198 5,587 5,528 6,517 6,529
Även om man tager hänsyn till, att 1924 och 1925 med all
sannolikhet skola visa högre tal än 1923, synas siffrorna hänvisa på, att
landets industriella produktion för närvarande knappast ligger högre än
år 1913, oaktat befolkningen sedan dess vuxit med omkring 400,000
personer,
En bild av konjunkturutvecklingen från en annan sida och det
icke blott, som nyss, inom industrien m. m., utan även inom jordbruket
med binäringar, erhålles genom de uppgifter angående antalet
ansökningar om arbete på 100 lediga platser, vilka lämnas av
de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna (f. n. 36 med tillhopa 152
kontor) och sammanställts i ett diagram (å nästf. sida) alltsedan senare
delen av år 1924, då de första allvarliga depressionstecknen började visa
sig. I diagrammet framträder skarpt arbetsansökningarnas enorma
ökning åren 1921 och 1922 samt lättnaden fr. o. m. år 1923.
Att sedan dess en väsentlig förbättring ägt rum på arbetsmarknaden,
torde dock framgå av andra uppgifter. I första hand talar härför
reduceringen till hälften å en tredjedel av den svåraste depressionstidens
arbetslöshetssiffror i efterföljande tablå, som avser antalet arbetslösa
inom fackföreningarna av 31 fackförbund med c:a 200,000
medlemmar i procent av hela det redovisade medlemsantalet i början av varje
månad.
Vid bedömande av dessa siffror måste hänsyn tagas till
arbetsmarknadens i vårt land mycket utpräglade säsongfluktuationer, som
medföra, att under normala förhållanden vinterns arbetslöshetsfrekvens
är två till tre gånger så hög som sommarens. I omstående diagram har
man sökt korrigera denna felkälla genom att, vid sidan av den all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
