Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 4. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på. Vidare torde statens maktmedel ingalunda alltid förslå att gent
emot tredskande parter trygga efterlevnaden av ett skiljedomsbeslut,
som kanske fattats med 3 röster mot 2 eller 5 mot 4. Såsom
arbets-konfliktsstatistiken också utvisar, är det knappast på
tvångsskilje-dornens väg man skapat »länder utan strejker».
Bland andra åtgärder för främjande av arbetsfred, vilka varit
föremål för uppmärksamhet jämväl i vårt land, må nämnas Kanadas
lag av år 1907 om undersökningsförfarande beträffande vissa
arbets-tvister. Denna lag är i huvudsak begränsad till gruvor, transport- och
kommunikationsföretag samt allmänna arbeten, däruti inbegripet
järnvägar, ångfartyg, telegraf och telefon samt produktion av ljus, värme
och kraft. Inom dessa arbetsområden äger vid högt vite ingen
arbetsgivare förklara lockout och inga arbetare gå i strejk, innan tvistefrågan
blivit utredd av en särskild undersökningskommission. Denna
tillsättes av arbetsministern och räknar tre ledamöter, varav en utses
efter förslag av arbetsgivaren och en av arbetarna, medan den tredje
skall representera den opartiska sakkunskapen. Kommissionen söker
först åstadkomma förlikning mellan parterna. Lyckas ej detta,
utarbetas en redogörelse för tvistens orsaker och innebörd jämte förslag till
dess biläggande, vilken rapport bringas till allmän kännedom.
Avsikten är, att därigenom giva den för arbetsstridernas utgång så
betydelsefulla allmänna opinionen tillförlitlig grundval för ställningstagande i
frågan, och samma ändamål tjänar föreskriften, att åsyftade
förändringar i fråga om arbetstid och arbetslön måste meddelas 30 dagar i
förväg. — Resultaten av denna lagstiftning synas ha varit tillfredsställande,
ty i de 597 fall, då under åren 1907—1923 dylika kommissioner trätt i
verksamhet, lära de i 94 % lyckats förhindra eller bilägga
arbetskon-flikter. Det väckte därför ett visst uppseende, när efter klagan från
kanadensiskt arbetsgivarhåll Englands högsta domstol (Judicial
Com-mittee of the Privy Council) den 20 januari 1925 förklarade lagen
in-konstitutionell såsom avseende angelägenheter, vilka rätteligen borde
falla icke under forbundsregeringens utan under de särskilda
»provinsernas» domvärjo. I Kanada har man därför numera vidtagit vissa,
övervägande formella ändringar i lagens text i syfte att bringa denna
i samklang med »Dominions» författning.
Av ännu större betydelse för oss är utvecklingen på motsvarande
område i Danmark. År 1899 proklamerades här en omfattande
lockout, vilken avslutades genom det s. k. »Septemberforliget». Detta
innebar bl. a,, att parterna för framtiden enades om dels en
förhandlingsordning och dels en permanent skiljedomstol. Den förras viktigaste
innehåll var bestämmelser om, att inga strejker eller lockouter fingo
äga rum utan trenne »varsel», åsyftade att förebygga överilade
konflikter och bereda statens förlikningsmän nödigt rådrum. »Den faste
Voldgiftsret», vilken 1910 blev lagfäst, är en permanent arbetsdomstol, som
avdömer tvister angående gällande kollektivavtal. Mot dess utslag
finnes ingen appell och ådömd »bot» — ett mellanting mellan böter och
skadestånd — kan av kärandeparten indrivas på exekutiv väg.
Dessa danska förebilder hava givetvis icke blivit obeaktade i
Sverige, bl. a. vid ett år 1916 inom socialstyrelsen utarbetat förslag
till lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred. Här framlagda
tankar omsattes dock endast i ringa mån i verklighet. Sedan år 1920
finnes visserligen en central skiljenämnd och särskilda domare i arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
