Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsorganisationer av O. V. Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–– Samhällsorganisationer. .....................-
Den industriella revolution, som kännetecknade förra århundradet
och som i många avseenden ännu fortgår, har haft ett ofantligt]infly tande
ej endast på de områden som den direkt berört, handel och industri,
utan jämväl i hög grad på den allmänna utvecklingen. Såväl inom
andlig odling som materiellt arbete har en febril verksamhet efterträtt
en gången tids lugnare former. Industrien, affärsvärlden och samhället
ha drivits ut ur sina gamla livsformer och tvingats in på nya vägar
och mot nya uppgifter. Icke minst för det kommunala samhället, trögt
och tungt i sina arbetsformer, har det gällt att anpassa sig efter den
nya tidens anspråk. Det kommunala samhället, som åtminstone
beträffande städerna under medeltiden präglades av en livlig verksamhet,
kom under följande århundraden i skuggan. Staten och statsintresset
blev det dominerande. Den förbättring i folkens villkor, som de stora
uppfinningarna medförde, skapade nya inslag i samhällslivet. Städerna
tillväxte kraftigt. Dessa och andra samhällsbildningar inom staten
fingo utvidgade rättigheter och allt flera skyldigheter. Intresset för
kommunen blev större, och allt flera medborgare fingo möjlighet till
inflytande på förvaltningen.
Organisation har blivit en av de mäktigaste krafterna i denna
allmänna utveckling. Arbetsformerna och arbetstekniken hava utbildats
till allt större intensitet. Man har sökt vinna större enhetlighet och
likformighet. Gemensamma intressen ha bringat individerna samman.
Och nästan självfallet har till sist samhället nödgats träda ut ur sin
isolering. Behovet att tillämpa samhällsmedlemmarnas metoder och
system har blivit nödvändigt för samhället självt.
Redan ganska tidigt gav utvecklingen tillkänna behovet av ett
samarbete mellan de kommunala samhällena. Det blev i England, den
stora industriella omvälvningens hemland, där de första försöken till
dessa organisationer framträda. Här kom år 1873 den första
kommunalkongressen till stånd, och denna fick sedan efterföljare en och
stundom två gånger årligen. Kongressen år 1873 gav upphovet till den första
sammanslutningen »The Association of municipal Corporations». Den
nya organisationen fick till uppgift att sörja för att städernas intressen
tillvaratogos inom lagstiftning och förvaltning. Sammanslutningen fick
en stor omfattning, och till densamma äro anslutna städer från London
med sina miljoner till småstäder på ett 1,000-tal invånare. Den
framstående ställning den engelska stadsförvaltningen intager tillskrives det
inflytande som »The Association» haft. Endast några år senare gjordes
försök att på liknande sätt organisera Tysklands städer, vilket dock
misslyckades. Bismarck fruktade nämligen obehörigt inflytande på
riksdagens lagstiftningsmakt. Det blev först år 1903 i sammanhang
med »Deutsche Städteausstellung» som ett nytt initiativ förekom,
vilket slutligen i slutet av år 1905 resulterade i »Der deutsche
Städtetag».
Såväl den engelska som den tyska organisationen har sin
central, som verkställer utredningar och sköter de löpande ärendena.
Det syfte, som Englands och Tysklands sammanslutningar avsågo,
tog i Belgien andra former. På partikongressen i Charleroi 1896 beslöt
det socialdemokratiska partiet inbjuda de socialdemokratiska kommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
