Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra större högtider, deras uppkomst, seder och bruk av Arvid Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dyka slantar,
Kasta vantar,
Julerovan,
Hälsa påven,
Sisslas barnsöl, klappa bru’n
Brudekransen
Björn edansen,’
Friare på stolar tre,
Spisen flytta.
Kullerbytta,
Göra grisar, tacka frun,
Tip rap tali.
Sörja Mali
Blås ut ljuset, klyva ved,
Tuve Jönsen,
Pipla hönsen,
Skrubba käring och flå katt.
Skjuta ryggar,
Skapa styggor,
Hammarsmedjan, storma skans,
Dela lotter,
Gifta dotter,
Tända ljuset, söka skatt,
Blacken sko och ro till lands.»
Trakteringen vid dessa lekstugor var i allmänhet enkel. Man bjöd
på brännvin och öl samt vörtbröd, limpor och rån.
I forna tider ansågs julen vara slut med trettondagen. Men i
senare tid har man förlängt helgen med en vecka, och numera dansas
julen ut först tjugondag Knut.
Det är ej endast människorna som fira julen, utan hela naturen
deltager. Djuren få talets gåva och prisa Gud, octi vattnet i källor och
brunnar förvandlas till vin. De underjordiska, vettar, älvor och andra
mytiska väsen, deltaga i människornas julfirande och komma om
julnatten till våra bostäder för att deltaga i de dödligas fest. Hela
julhelgen spökar det, men värst under julnatten, då hemmen besökas av
de döda eller t. o. m. ibland av änglarna. Tjugondagen kallas på sina håll
i Sverige för »farängladagen», vilket betecknar, att änglarna då lämna
oss. Man vill ej hålla de övernaturliga gästerna borta, men däremot
försöker man skydda sig mot de faror som deras besök kunna medföra.
Därför märker man husen med kors eller sätter halmkors på olika
ställen i hemmet. I det starka ljusbrännandet ligger ett skydd mot
onda inflytelser. "Väder och vind spela under julen en stor roll. Man
kan ur dem läsa hur tillståndet i många avseenden skall bliva under
det kommande året. Bondepraktikan säger:
Ȁr jule-afton och julenatt klara
Förutan regn och väder, så tag vara,
Det år bliver nog både korn och vin.
Så var får nog till födan sin.
Men bliver det väder och regn,
Betyder det litet korn i var äng.
Kommer vädret från östan hit,
Då dör kräk och djur i denna tid.
Men kommer det oss ifrån västan,
Bliver sjukdom kungars och furstars gäst,
Döden skall taga många av dem också,
Som borttager alla, båd stora och små,
Kommer vädret av nordan, då gläd du dig,
Ty därefter följer ett gott år visserlig.
Men om det kommer av sunnan därnäst,
Det betyder daglig sjukdom visst.»
Julens överväldigande betydelse gör, att en del gamla bruk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
