Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - År 1929. Förklarande upplysningar till kalendariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, eljest påföljande söndag. Detsamma gäller Alla helgons dag, som
inträffar den 1 nov.
Ovillkorligt rörliga högtider äro adventets fyra söndagar näst
före jul, av vilka den första, kyrkoårets nyårsdag, anses högtidligast,
samt påskhelgen med av denna beroende högtids-och helgdagar, såsom
fastlagen med palmsöndagen, Kristi himmelsfärdsdag, pingst- och
tre-faldighetssöndagarna.
På kyrkomötet i Nicea år 325 bestämdes, att påskdagen skall firas på
den söndag, som följer närmast efter den första fullmånen efter
vårdagjämningen, vilken i den gregorianska påskräkningen,
»Computusecclesias-tieus», ständigt anses inträffa den 21 mars. Påskdagen kan alltså
tidigast inträffa den 22 mars; det senaste datum, på vilket påsken kan
infalla, år den 25 apriL Den ovannämnda fullmånen, påskfullmånen, är
dock icke den verkliga, astronomiskt bestämda, utan en fingerad
fullmåne, vilken beräknas efter vissa mera enkla regler än de för den
verkliga månens rörelse gällande. Dagen för påskfullmånen kallas även
påskterminen, emedan den betecknar påskens yttersta gräns (terminus).
Påsktabell.
År 1 Påskdag År Påskdag Ar Påskdag
1929 i 31 mars 1934 1 april 1939 9 april
1930 20 april 1935 21 » 1940 24 mars
1931 5 » 1936 12 » 1941 13 april
1932 27 mars 1937 28 mars 1942 5 »
1933 16 april 1938 17 april 1943 25 »
Den första söndag, som har avseende på påskhelgen, inträffar nio
veckor förut och kallas Septuagesima (»den sjuttionde», d. v. s. 70:e
dagen före påskens oktav — slut), den därpå följande kallas Sexagesima
(»den sextionde»); därefter följer fastlagssöndagen, Quinquagesima (»den
femtionde»). Tisdagen i denna vecka är fettisdagen, fordom den sista
dag före fastan, på vilken kött och fläsk fick förtäras, varför den gjordes
till en festdag. De fyra sista dagarna före fastan kallades karnevalen
(av carne, kött, och vale, farväl), under vilka lustbarheter anordnades.
På onsdagen börjades fastan (ask-onsdag, emedan huvudet beströddes
med invigd aska). Palmsöndagen inleder påskhelgen. Skärtorsdagen har
fått sitt namn av skära — rena, emedan man renade sig från den aska
man burit. Påskdagen voro sorgen och fastan förbi. Den femte
söndagen efter påsk, bönsöndagen, och närmast följande dagar
högtidlig-höllos fordom åter som faste- och bönedagar. Påföljande torsdag, den
40:e dagen efter påskdagen, är Kristi himmelsfärdsdag. Den 50:e dagen
firas pingst (av det grek. pentekosté, »den femtionde»). Åttonde dag
pingst är Heliga Trefaldighets dag, treenighetens dag.
Årstiderna. Vårdagjämning 21 mars, sommarsolstånd 21 juni,
höst-dagjämning 23 september, vintersolstånd 22 december.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
