Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompassen - Utprickning i svenska farvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 76 -
Kompassens missvisning åren 1931—1932.
Plats Å 1931 r 1932
Luleå 0°,2 O 0°,3 O
Gävle 3°,o V 2°,8 V
Stockholm 2j,8 V 2°,7 V
Sandhamn (öster om Stockholm) 2°,3 V 2°,i V
Visby 2°,8 V 2°,6 V
Kalmar 3°,7 V 3°,6 V
Malmö 5°,5 V 5°,3 V
Hälsingborg 6°,o V 5°,s V
Göteborg 6°,i V 6°,o V
År 1931 går nollisogonen (missvisning — 0°) intill Luleå, Vasa och
Åbo i ungefär nordsydlig riktning. Öster om nollisogonen är
missvisningen ostlig och väster om densamma västlig. Nollisogonen
förflyttar sig långsamt i västlig riktning.
Till grund för uppgifterna om kompassens missvisning ligga dels
observationer på omkring 200 punkter å svenska kusten, dels
offentliggjorda resultat av en i Finland pågående jordmagnetisk kartläggning.
Magnetiska oregelbundenheter hava påträffats i vissa skärgårdsområden,
särskilt i Norrland, exempelvis mellan Haparanda och Luleå, där
avvikelserna uppgå till 4°.5. Dessa avvikelser äro dock lokala och torde
därför sakna större betydelse för sjöfarten.
Under senare år har företrädesvis å örlogsfartyg
magnetkompas-serna i många fall ersatts av gyrokompasser. Genom dessa senare
erhålles direkt rättvisande uord-sydlinjen, varigenom hänsyn ej
behöver tagas vare sig till missvisningen eller till den genom kompassens
uppställning i närheten av järn m. m. alstrade avvikningen (s. k.
deviation). Särskilt å undervattensbåtar, men även å flertalet övriga nutida
örlogsfartyg, varest kompassen måste uppställas i omedelbar närhet av
järnföremål, har det visat sig nödvändigt att införa gyrokompassen.
Även å luftfartyg hava gyrokompasser kommit till användning. Å
luftfartyg ha dessutom tagits i bruk jordinduktionskompassen, grundad på
dynamoprincipen, och solkompassen, den senare särskilt i
polartrakterna, varest magnetkompassen ej kan ställa in sig på grund av den
svaga jordmagnetiska horisontalkraften.
= Utprickning i svenska farvatten. =
A. Vid utprickning av farleder är stadgat, att oberoende av
grundens utsträckning åt andra håll än mot farleden, såsom allmän regel
skall iakttagas, att flytande sjömärken, som skola lämnas på norra eller
östra sidorna om farleden, äro rödmålade och försedda med kvast
(ruskprickar, a—d), samt att de, som skola lämnas på södra eller västra
sidorna, äro svart- och vitmålade (slätprickar) eller svartmålade (e—h).
De utprickade farlederna skola med avseende å utprickningen anses
hava den huvudriktning, som angives i särskilda kungörelser, så att
vid gång i farleden samma slag av prickar städse tagas å samma sida
av fartyget. Grund, som kan passeras å båda sidor, är utmärkt med
kryssprick (k, 1, m) eller annat svart- eller rödmålat sjömärke.
B. Vid utprickning av grund, belägna i öppna sjön, är stadgat, att
prickarna skola hava följande utseende:
nordvart om grund: helt och hållet svartmålade (n. n’. n”);
ostvart » » svartmålade med ett vitt 1 m. brett bälte på
mitten (o, o’, o")i
sydvart » » rödmålade med en eller flera uppåtvända
kvastar (s, s\ s");
västvart » » rödmålade med en eller flera nedåtvända
kvastar (v, v’, v").
C. Vid utprickning av vrak användas vrakprickar, vrakbojar,
vraklysbojar och vrakfyrskepp, av vilka prickar och bojar äro grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
