Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppg. av A. Carlson - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöfarten med svenska fartyg på utrikes länder.
1913 1927 1928
Länder Far- tyg Tusen netto- ton °/o Far- tyg Tusen netto- ton °/o Far- tyg Tusen netto- ton >
Europa 50,896 29,870 91.7 47,834 32,797 68.9 48,519 32,767 64.3
därav
Norge 3.469 2,865 8.8 3,373 2,874 6.0 3,990 2,726 5.3
Danmark m. m. 16,297 4,188 12., 15,999 4,327 9.1 16,532 4,854 9.«
Tyskland . . . 11,364 4,833 9,259 14.8 6,563 4,424 9.3 6,551 4,227 83
England . . . 10,227 28.4 7,690 7,340 15.4 7,154 7,093 13.9
Asien & Afrika . 724 1,529 4.7 1,627 4,537 9,306 9.6 1,976 5,267 10.3
Amerika .... 401 896 2.7 3,790 19.5 4,380 11,755 23.1
därav
Förenta stat. . 86 226 0.7 1,451 4,201 8.8 1,640 5,118 10 0
Australien . . 92 281 0.9 268 967 2.0 318 1,190 2.3
Summa 52,113 32,576 100 53,519 47,607 100 i 55,193 50,988 100
Handelsflottans intjänade
bruttoinkomster uppgingo under år 1928
till 306 och år 1929 till 335 milj. kr.,
varav godsfrakter resp. 265 och
292 milj. kr. och passageraravgifter
båda åren resp. 27 milj. Av detta
kom det allra mesta på utrikesfart
samt ång- och motorfartygen.
Beträffande den inrikes
sjöfarten förspörjes även minskad
livaktighet under år 1928 i fartygs- och
varutrafiken i rikets hamnar och på
kanalerna. Den redovisade
varutrafiken i hamnar och
lastageplat-ser är åtskilligt mindre och beräk-
nas till 29.4 milj. ton; hamnavgifterna
för fartyg och varor utgjorde 17.7
(därav för fartyg 5.9 och för varor
11.8) milj. kr. Beträffande
kanaltrafiken i våra 37 kanaler inflöto
under 1928 i kanal- och slussavgifter
ett belopp av 2.8 milj. kr. Kanalerna
hade en längd av 1,255 km. (med 181
slussar).
Samfärdsmedel. Beträffande
våra inre samfärdsmedel stå
järnvägarna främst i betydelse. Deras
utveckling under de senare åren
framgår av följande siffror.
Årligen (i
medeltal) Längd km. Antal resande, i miljoner Inkomster, i milj. kr. Utgifter, i milj. kr. Netto- inkomst
Stats- banor En- skilda banor Stats- banor En- skilda banor Stats- banor En- skilda banor Stats- banor En- skilda banor Stats- banor En- skilda banor
1924 5,836 9,879 27.3 38.5 192.8 153.2 156.6 135., % 3,73 ö/o 3.28
1925 6.010 9,971 27.7 38.o 187.3 144 7 156.3 122.5 3.10 3.01
1926 6,055 10,024 27.9 37.9 191.9 142.o 159.0 121.1 3.18 2.84
1927 6,240 10,031 28.3 37.8 195.9 145.3 159.8 121.4 3.43 3.16
1928 6,461 10.240 29.i 37.6 187.2 139.5 159.2 119.3 2.62 2 52
1929 6,483 10,239 30.5 38.6 211.6 150.7 162.3 130.3 4.47
1930(jan. —juni) 15.4 18.7 99.5 68.0 78.o 61.9 .
En synnerligen svår
konkurrent har under sista decenniet
järnvägen fått i motorfordonen.
Antalet inregistrerade automobiler,
som vid 1920 års slut endast
utgjorde 21,277 st., hade vid slutet av
år 1929 ökats till 136,827 (därav 99,144 9
person- och 34,591 lastbilar samt
2,511 omnibusar). Motorcyklarnas
antal hade under samma tid stigit
från 16,067 till 54,846. Under
budgetåret 1928/29 inflöto i
automobil-skattemedel 39.8 milj. kr., varav
automobilskatt 14.7 (landsbygden 7.9
9 — 309249. Svenska Kalendern 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
