Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrkande av den föreslagna höjningen av spannmålstullarna
Utskottets förslag var emellertid icke enhälligt. Bl. a. reserverade sig sålunda
socialisterna mot inmalningstvånget samt högern — och i viss mån
även bondeförbundarna — mot tullarnas avstyrkande.
Den 30 maj upptogs ärendet till behandling i kamrarna. I andra
kammaren inleddes debatten av statsministern, som förklarade, att
regeringen icke kunde taga på sitt ansvar att hos Kungl. Maj:t tillstyrka
godkännande’ av ett riksdagens beslut, som innebar inmalningstvång
utan tullförhöjning, enär enligt regeringens bestämda övertygelse
in-malningsbestämmelser utan skäliga tullar icke kunde väntas få de
verkningar i prishänseende, som jordbrukets nödläge absolut krävde; och
liknande förklaring avgavs sedermera jämväl i första kammaren.
Debatterna pågingo i två dagar och rörde sig framför allt om
inmalningstvånget och spannmålstullarna. Resultatet blev, såsom
väntat, att utskottets förslag i dessa hänseenden biföllos. För
inmalningstvånget röstade samtliga högermän och bondeförbundare samt de
frisinnade utom två, ävensom halva antalet liberaler; för de höjda
spannmålstullarna röstade samtliga högermän och bondeförbundare samt en
liberal och en frisinnad.
Beträffande herr Skölds förslag om statsmonopol hade
utskotts-majoriteten, bestående av socialdemokrater, bondeförbundare och
frisinnade, enat sig om begäran hos konungen om en förutsättningslös
utredning i ämnet; förslaget föll emellertid i första kammaren. Däremot
voro kamrarna ense om att hos konungen begära dels påskyndande av
tullkommitténs arbete, så att förslag till utjämning av tullskyddsbördan
i syfte att vinna rättvisa för jordbruksnäringen måtte om möjligt kunna
föreläggas 1931 års riksdag, dels åvägabringande, om möjligt, om
förhandlingar olika länder emellan om åtgärder, eventuellt även åsyftande
ett gemensamt uppträdande inom Nationernas förbund, mot en genom
exportpremier eller liknande medel åstadkommen dumping.
Vissa stödåtgärder hade överlämnats till förberedande behandling
av vederbörande ständiga utskott. Beträffande dessa ärenden må
nämnas, att riksdagen biföll regeringens förslag till förbättring av den
primära jordbruksfastighetskrediten samt till upphjälpande av
sötvattens-fisket och skogsproduktionen å kalmarker, varemot förslaget om den
högre lantbruksundervisningens ordnande förkastades.
Med anledning av riksdagens beslut beträffande
spannmålstullarna inlämnade den Lindmanska regeringen genast sin
avskedsansökan, vilken beviljades den 7 juni. I spetsen för den nya regeringen
trädde ordföranden i det särskilda utskottet herr C. G. Ekman.
Beträffande övriga av riksdagen behandlade ärenden må anföras
följande.
Några grundlagsfrågor av större betydenhet förekommo ej.
Såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antogos emellertid
dels två av konstitutionsutskottet med begagnande av dess
initiativrätt föreslagna smärre ändringar i riksdagsordningen i fråga om
kamrarnas arbetsformer, dels ett motionsvis framburet förslag om sådan
ändring i riksdagsordningen, att suppleanter må inträda i
utrikesnämn-den, när ledamot avgår eller får förfall.
Motionsvis framfördes visserligen i övrigt en del förslag till
grundlagsändringar, men intet av dem vann riksdagens bifall. Det alltmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
