Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 2. Sänkta livsmedelspris och höjd levnadsstandard för industribefolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrelsens månadsstatistik medelprisen i Sverige, representerat
genom 44 (fr. o. m. 1920 49) städer och stadsliknande samhällen, under juli
månad åren 1914, 1919 samt 1927—1930. Man kan här utläsa, vad en viss
vara i genomsnitt kostat dels strax före världskrigets utbrott, dels när
livsmedelsprisen stodo på toppunkten strax efter krigets slut, dels
slutligen under de fyra senaste åren.
För att möjliggöra direkta jämförelser har i tabellen även
uträknats den procentuella höjning eller sänkning prisen å de särskilda
varuslagen undergått dels från 1914 till 1930, dels från 1929 till 1930. Dessa
jämförelser, vilka avse medlet av resp. år, giva vid handen, att sedan
år 1914 prisstegring ägt rum på samtliga slag av livsförnödenheter med
undantag för margarin och socker, som nu icke äro dyrare, resp. billigare
än före kriget. Prisförhöjningarna äro av mycket växlande omfattning.
Medan skorpor, kalvkött och bränntorv år 1930 kostade omkring dubbelt
så mycket som år 1914 eller mera, höll sig prisstegringen på flertalet
varuslag vid 30—60 procent; anmärkningsvärt är särskilt, huru mycket högre
prisökningen varit på brödet än på dess råvara mjölet. — Jämföres
prisläget på livsmedelsmarknaden sommaren 1930 med det, som rådde ett
år förut, befinnes det senast förflutna året hava medfört betydande
prissänkningar. Sådana (med över 10 %) är att anteckna för smör, ägg, potatis,
gula ärter, bruna bönör, rågmjöl, havregryn, fläsk, kaffe och socker. Å
andra sidan ha prisstegringar blott ägt rum i fråga om margarin och sill.
Ur synpunkten av en god och sparsam hushållning är det
lämpligt att beakta icke blott de olika födoämnenas pris i och för sig, utan
deras kostnader efter näringsvärdet räknat. Detta belyses närmare genom
tabellens sista kolumn, som anger, huru många öre 1,000 nettokalorier
(värmeenheter) av olika födoämnen kostade i medlet av år 1930. Härav
framgår, hurusom vegetabilierna och bland dessa spannmålsprodukterna
äro de relativt sett billigaste livsmedlen, under det att, med undantag
för mjölk, de animaliska livsmedlen, särskilt kött och ägg, höra till de
dyraste. Medan 1 kg. sammalet rågmjöl å 25 öre anses innehålla 2,900
kalorier och 1 kg. bitsocker å 44 öre åtminstone 3.900, räknar man
endast 1,400 på ett tjog ägg till ett medelpris av kr. 1.65. Framhållas må
emellertid, att de billigaste livsmedlen — utom socker — pläga kräva
en rätt besvärlig och kostsam beredning, innan de kunna tillgodogöras,
varigenom prisbilligheten delvis blir skenbar.
Vill man erhålla verklig inblick i huru levnadskostnaderna f. n.
ställa sig, är det dock ej nog att känna livsmedelsprisen per varuenhet,
Utgiftsposter: Utgifter år 1923, enligt konsumtionen år Ökning ( + ) eller
minskning (—) i %
1914, kr. (beräknad budget) 1923, kr. (verklig budget)
Födo- och njutningsämnen . . . 1,438 1,694 + 17.8
Bostad 420 409 — 2.7
Bränsle och lyse 162 173 + 7.0
Kläder och skodon 457 549 + 20.o
Skatter 192 321 + 67.7
Övriga utgifter 669 870 4- 30.o
Samtliga utgifter 3,338 4,016 -f 20.3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
