Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 3. Förbättrad bostadstillgång med höga hyror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt framträdande i en väsentlig ökning av bostadsutrymmet. Denna
beror ej på någon förändring av bostädernas typer, ty fortfarande är det
ett- och tvårumslägenheterna, som i vårt land utgöra bostäder för
befolkningens stora huvudmassa, utan orsaken är en minskning i antalet
boende per lägenhet, under inverkan av det numera även inom
arbetarklassen sjunkande barnantalet samt det i tillbakagång stadda
inneboendesystemet.
Av det nu sagda framgår, att under de senaste åren
bostadsfrågans läge gestaltat sig allt gynnsammare för de stora grupper av
arbetare o. d., för vilka reallönens ökning gjort det möjligt att bära
väsentligt ökade bostadskostnader. För arbetslösa och andra med
undernormala inkomster föreligger alltjämt i en del fall verklig
bostads-nöd, vilket belyses därigenom, att husvilla måste av myndigheterna
omhändertagas och provisoriskt inhysas i ett antal större städer. Antalet
i nödbostäder inhysta utgjorde oktober månad nedanstående år:
1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929
Antal orter 23 1 23 21 19 15 14 11
» familjer 1,612 1,549 1.231 708 336 250 219
» personer 7,800 7,305 5,992 3,695 1,935 ! 1,465 1,225
Antalet städer med av kommunen omhändertagna husvilla har
sålunda från 1923 till 1929 minskats med tolv, under det att antalet
provisoriskt inkvarterade familjer nedgått med c:a 1,400. Antalet
husvilla personer utgjorde 1923 ungefär 7,800 och 1929 c:a 1,200, alltså
mindre än en sjättedel mot för sex år sedan. Även om vid sidan
av den så att säga officiellt registrerade husvillheten finnas andra
former av mer eller mindre utpräglad bostadslöshet, såsom inhysning i
till sommarbruk avsedda kolonistugor eller eljest i ur
hälsovårdssyn-punkt undermåliga lägenheter, torde det vara visst, att den senaste
tiden medfört en väsentlig förbättring av även de minst bemedlades
bostadsförsörjning.
En huvudförutsättning härför har emellertid varit, att kredit på
billiga villkor ställts till förfogande särskilt för byggande av
smålägenheter och egna hem. En god hjälp härvidlag har varit den år
1920 inrättade statens bostadslånefond, varifrån under de följande tio
åren bostadslån utlämnats till ett belopp av c:a 85 milj. kr. Genom
beslut av 1929 års riksdag har denna lånerörelse givits fastare former
och vidgad omfattning genom upprättandet av Svenska
bostadskredit-kassan med en av staten tillskjuten grundfond av 30 milj. kr.
Hand i hand med det allmännas kredithjälp har gått en kraftig
utveckling av bostadsföreningar, vilka avse att förhjälpa sina
medlemmar till goda bostäder på billiga villkor. F. n. torde i de svenska
städerna finnas över 1,000 större och mindre bostadsföreningar, i vilkas
fastigheter bo c:a 60,000 personer. Enbart i Stockholm lever drygt Vio
av invånarna i kooperativa fastigheter. Bland dessa föreningar är den
mest betydande Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, vilken
bildades år 1922 i Stockholm men sedermera utsträckt sin verksamhet till
ett tiotal städer. För tryggande av bostadskooperationens rättsliga
ställning antog 1930 års riksdag en särskild lag om bostadsrättsföreningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
