Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens Högsta Domstol av A. B. Carlsson (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämmelse tre i sänder skola tjänstgöra i det 1909 upprättade lagrådet*
I fråga om avdelningstjänstgöringen gäller, att domstolen under 8
veckor om året skall arbeta på en avdelning, under 29 veckor på tre
avdelningar och under den återstående tiden på två. Fördelningen på
avdelningar är icke en gång för alla fastställd, utan denna växlar
ledamöterna emellan enligt en av domstolen själv uppgjord plan. Någon
skillnad i kompetensavseende mellan de olika avdelningarna råder ej
heller, utan dessa äga att i tur och ordning upptaga inkommande
ärenden.
Vissa ärenden, de s. k. dispensmålen, prövas allenast av en mindre
avdelning av högsta domstolen eller av tre justitieråd. I övrigt kunna
ringare mål prövas av fem ledamöter (eller fyra, om enighet råder om
beslutet); i viktigare ärenden skola minst sju döma. Flera än åtta
ledamöter böra ej deltaga i prövningen, för så vitt ej en avdelning i visst
fall finner, ’att till främjande av enhetlighet i rättskipningen en fråga
bör hänskjutas till avgörande av domstolen i dess helhet (s. k.
pleni-mål). I vissa ärenden (krigsrättsmål) skola dessutom två högre militärer
deltaga.
De ärenden som tillkomma högsta domstolens handläggning äro:
alla sådana mål som enligt lag genom revisionsansökning, besvär eller
underställning dragas under dess prövning; ansökningar om tillstånd
av konungen att fullfölja talaD i mål som icke utan dylikt tillstånd få
dragas under konungens prövning (dispensmål); fråga om åtal mot
vissa ämbetsmän för förbrytelse i ämbetet; prövning av huruvida
hinder mot utlämnande av förbrytare föreligger; ansökningar om
åter-brytande av dom eller återställande av försutten tid; utlåtanden över
ansökningar i brottmål (i bägge de sistnämnda fallen dock med
undantag för sådana mål som ankomma på regeringsrätten); förklaringar å
förfrågningar från domstolar eller ämbetsmän angående lagens rätta
mening i sådana fall, som höra till domares åtgärd. Före 1909 års
reformer tillkom högsta domstolen därjämte att avgiva utlåtande över
de förslag till stiftande, upphävande eller ändring av allmän civil- och
kriminallag, kriminallag för krigsmakten och kyrkolag, som av konungen
framlades för riksdagen eller av riksdagen för dess del beslötos, liksom
också över förklaringar av dylik lag, men denna uppgift överflyttades
nämnda år på det nyinrättade lagrådet. Samma år upphävdes även
den vissa medlemmar av högsta domstolen tidigare åliggande
skyldigheten att deltaga i konselj, där justitieärenden handlades (justitiekonselj).
Alla ärenden, med vilka högsta domstolen har att taga befattning,
skola enligt regeringsformens bestämmelser, liksom även tidigare varit
fallet, beredas i konungens nedre justitierevision, bestående av
revisionssekreterare såsom ledamöter jämte en revisionsexpedition. Varje
revisionssekreterare har sin särskilda rotel, och målen fördelas inom
revisionen på de olika rotlarna. Själva föredragningen i högsta
domstolen sker av den revisionssekreterare, som i nedre revisionen haft
ärendets beredning om hand.
I överensstämmelse med den historiska utvecklingen, som låtit
högsta domstolen framgå ur den ursprungliga kungliga
domsmyndig-heten, utfärdas alla högsta domstolens beslut i konungens namn och
»med dess höga underskrift eller under dess signet». I praktiken sker
det alltid under konungens signet, det vill numera säga med det
vanliga rikssigillet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
