Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omöjligen kunde skaffa sig fullt gehör. Pehr Brahes
yttrande vid riksdagen 1627, att han i qvarntullsfrågan „af
sin familj ingen resolution tagit" och derföre icke heller
sjelf kunde resolvera något derpå, 1) bevisar dock, att
åtminstone till en början familjen haft något annat sig föresatt
än blott det att stå „på Gulfvet bak om sin ätts säthe
höra och tijga." Fullt organiskt är det, att vederbörande
individer bestämma familjens, familjerna klassens, och
klasserna ståndets beslut.
Hvad åter dessa klasser angår, så voro de ingen ny
skapelse af kunglig nyck. De voro redan förut
tillfinnandes. Den urgamla, snart sagdt jemsides med folket
bildade klass, som genom börd och besittningar, hoftjenst eller
bragder höjt sig öfver hopen, hade mynnat ut i
medeltidens „riddare och svenner;" af de slägter, som hörde dit,
hade derpå en del kallats att inträda i den under den
senare tiden tillkomna kungliga institution, som genom
grefve-eller friherregrad än yttermera höjde den utvaldes slägt
eller ätt. Men äfven under medeltidens „nobiles" hade på
konungavink tillkommit en ny klass, också den höjd öfver
det öfriga folket. Det var det „meniga frälset" Den
förmögnare bonden var derigenom indragen inom adelns krets,
icke som „nobilis," men som „armiger," och, fastän
räknad bland „mindre män," dock såsom jordegande och
görande krigstjenst till häst fullt motsvarande det gamla
adelsbegreppet.
Det var dock icke blott jord-drottar och krigare, som
uppfyllde 1625 års riddarhus. I den mon konungarne
behöft äfven andra än krigarns tjenster, hade frälsebrefvet för
äfven andra än sådana blifvit falt. Dess egenskap af att
kunna vid hvarje vapensyn förvärfvas, försvann allt mera;
dess åtkomst blef beroende på kunglig nåd, och det började
redan under femtonde seklet visa sig grader i nåden. Åt en
gifves t. ex. sådan frihet och frälse, „som andre vare frälse-
’) Ståndets pro t. för den 22 Januari. — Se vidare äfven pro t. för
d. 2 Januari 1628, hvarest nämnes, hurusom hvar „familia med dehres
slächt" framträder till riksens råd och medelst handslag bekräftar ett
taget beslut. Th. 1. c. 1,67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
