- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
26

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skenet kom, suttit tvänne äldre män, på hvar sin sida
om ett skinnklädt bord, hvarpå ett enstaka talgljus
flämtade matt i en stor kopparljusstake, belysande
rummets enkla, nästan tarfliga inredning. Denna bestod af en
i hvitt målad säng med höga fötter och omgifven af
slitna sparlakan af grön slessing samt pä den
motsatta väggen några höga rygglänstolar, öfverdragna
med skinn, samt en stor dragkista, med snedvridna
mes-singsbe§lag och sprucken stenskifva. De två öfriga
väggarna voro fullsatta med bokhyllor från golf till
tak, fyllda med gula och hvita pergamentsband, af
hvilka senare äfven en del förirrat sig ned till stolar
och bord.

Af de samtalande personernas dräkter kunde man
förstå att de tillhörde- dèt högvördiga prästeståndet.
Deras ända till halsen igenknäppta svarta rockar med de
hvita, flere tum breda nedhängande kragarna, de svarta
kalotterna, som endast tilläto en krans af stripigthårsticka
fram rundt om ansiktet, angåfvo nämligen otvetydigt
att så måste vara förhållandet. Båda hade synbarligen
för länge sedan öfverskridit mannaålderns gräns och
åren hade gått fram med djupa fåror i deras anleten.
Men motståndet mot ålderdomens härjande hand hade
varit olika. Hos den ene, den högvördige biskopen
Juslenius, hade det varit kärft, vresigt, och hans anlete
bar nu efter slutad strid en nästan asketisk prägel.
Hos den andre åter, prosten Sinius, hade det varit
mjukt, elastiskt, eftergifvande men på samma gång segt,
och uttrycket i hans fylliga ansikte gaf också till känna
att det måste finnas kvar inom honom en god portion
af lefnadslust och förnöjsamhet både med sig själf och
andra.

Deras blickar, som ofta mötts under samtalets gång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free