Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- i67 -
ett samtal rörande detta ämne. Och om han än var
otillgänglig för alla varaktigare intryck, kunde likväl
minnet af dylika små misshälligheter länge gro inom
honom.
En molnsky lade sig också genast öfver hans
anletsdrag. Han fattade hofmarskalken Duben häftigt
i armen och sade sakta, men dock tillräckligt tydligt
för att kunna fattas af de kringstående:
»Sannerligen tror jag inte att vår stolta, vår
nådiga friherrinna öfvar sig som fédrottning till vår nästa
assemblé.»
»Snarare då som Valkyrian eller vilda
skogskungens maka, som såg sin gamle älskare vid
ljussken och fann honom på nytt vara en yngling», svarade
Düben i samma ton. —
Svaret, som hänsyftade på en nyligen timad
kärlekshistoria, roade kungen synbart, och han gaf också
sitt nöje luft i ett högljudt skratt. Ledd som det tycktes
af en hastig ingifvelse vände han sig om och gick
rakt på föremålet för deras samtal. Stelt och
högdraget, med minen af en drottning, gjorde friherrinnan,
omgifven af sina beundrare, sin undersåtliga reverens.
»Det gläder mig att se er redan återställd efter
den lilla förkylningen på Carlberg», böljade kungen i
det han med ett vänligt småleende besvarade hennes
hälsning. — »Af ert utseende kan man förstå att det
gamla ordstäfvet är sannt, som säger att lidandet
föryngrar understundom. Ni har, beim Gott, embellerat;
man föryngras när man lider!»
Ett nästan omärkligt drag af ironi smög sig öfver
friherrinnans anlete, i det hon svarade:
»Ers Majestäts höga välbehag är liksom en lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
