Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 193 —
Sen Ijiuüt) ]Töua I]ötis odj p|Tar
eliügt mill, (om ljuft förfrijfur,
Iöfcr g[uöa tungans bauti,
fyöfiucr Fuip i tjjärtegömniau.
SPu’ tui tomma’»?
23ügaru opp! <Eu tiSr pÄ taub!
Sc’]l tui belt i bottnen tömma
lorgeii, fifiuet, oron glömma.
Sifroet, acf fj tutti) [ii|iig bans!
røinet (Fäuft bet miföa löjen;
luctra nöjen
Foinma ej pl befabans! *
Någon undersökning af spisen kom, efter den
allmänna förtjusning, som följde på denna sång, icke mer
i fråga. En hvar aktade sig att vidröra ett så
ömtåligt ämne, och den återstående delen af måltiden
förgick under skämt och glada dryckesvisor. Sedan
slutligen skålen druckits för den gästfrie värden, partiets
höge gynnare, gingo gästerna ur matsalen till de inro
rummen, där bord voro dukade med vin och
punschbålar.
»Hvad skrattar den blageuren åt nu igen?» frågade
S:t Severin, i det han betraktade Laforme.
»Ah — c’est vrai... gamle Creutzen», svarade
general Lewenhaupt, som stod bredvid honom.
»Han frågade i går, den gamle
lurifaxen»,*skyndade Höpken att upplysa, »huru de små vargungarna
mådde i det sekreta utskottet, därmed menande
Ekeblad och mig — och jag svarade att de började få
tänder.»
Historien väckte mycket jubel. General Slenflycht
skrattade, under det han tog sin gamle trätobroder,
’ Utgifvaren liar fåfängt letat efter dessa vers bland Dalins skrifter.
Carl Svetishe. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
